Lärarnas arbetsbelastning är på sina håll ohållbar och tiden för planering av undervisning har aldrig varit så knapp som den är idag, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Fritidspedagogiken är en framtidspedagogik. De egenskaper som är allra viktigast på morgondagens arbetsmarknad och för att bli en samhällsmedborgare i en globaliserad värld, är precis vad fritidshemmen låter eleverna utveckla – när verksamheten får rätt förutsättningar, skriver Mikael Forsberg och Jonna-Li Frykmo, Lärarförbundet.

Högre utbildning ska vara tillgängligt för alla, men det finns inga gratisluncher. Högre utbildning har inte bara nyttor utan också kostnader, och det finns anledning att dessa bör delas mellan individ och samhälle, skriver Oskar Qvarfort, Timbro.

Att föräldrar försöker påverka undervisningen är något som sker kontinuerligt. Detta måste mötas med ett tydligt budskap: det är lärarna som avgör undervisningens innehåll inom de ramar som styrdokumenten i skolan medger. Här behöver vi samhällets oreserverade stöd, skriver Lärarnas riksförbund och Sveriges skolledarförbund.

Det finns ett direkt samband mellan utökad undervisning i lågstadiet och kvalificerade jobb senare i livet. Gör därför dagens förskoleklass mer strukturerad och låt den bli nya årskurs ett, skriver Susanne Nyström på ledarplats.

Skolverkets förslag att helt ta bort elevens val är ett dråpslag mot elevernas möjligheter att under skoltid få fördjupa sig i konstnärliga uttryck. Det kommer troligen påverka elevers motivation negativt och därmed skolresultaten som helhet, skriver företrädare för Kungliga Musikhögskolan.

Den enda utdelning som är aktuell på fristående bygdeskolor är utdelning av ideella arbetsuppgifter, skriver BT:s krönikör Sten Tolgfors.

Skolan är viktig men kunskap är bredare än klassrumsnärvaro. I en pandemi behövs en större flexibilitet i undervisningen, skriver Edel Irén Segersam i en ledare.

Väggarna sluter sig alltmer kring utbildningsminister Anna Ekström. Hennes försvar av vad som förefaller vara en manipulation av de svenska resultaten i Pisa-mätningen imponerade inte på oppositionens företrädare i utbildningsutskottet där hon frågades ut nyligen, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Barn med svag begåvning kan inte klara skolan ens med stora stödinsatser, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Ogenomtänkt digitalisering vidgar klyftorna mellan elever. Det är oacceptabelt, skriver Lisa Kirsebom.

Pisa-striden som rasar just nu avslöjar egentligen en ännu större skandal – den totala oviljan från politikerna att ta tag i skolans problem.