Vissa elever möter kulturarvet återkommande under sin skoltid, andra gör det aldrig. Skillnaderna följer ofta geografi och socioekonomi, precis de klyftor som skolan är satt att motverka, skriver Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer, och Ulf Dernevik, generalsekreterare Länsmuseernas samarbetsråd

Det talas ofta om disciplin i skolan. Om ordning, om krav, om att läraren ska ”ta tillbaka klassrummet”. Men disciplin utan relation är maktutövning. Relation utan tydlighet är otydlighet, skriver bildläraren Maria Ljung.

I Sverige finns för lite fokus på interaktionen mellan skola, företag och lärling och för lite kvalitetssäkring, skriver Nima Sanandaji utredare, Sten Lindgren, Småföretagarnas Riksförbund, och Ghassan Ghaziri, Småföretagarnas Riksförbund.

En utredning föreslår skärpta tillståndskrav för friskolor. Genomförs de riskerar nya friskolor att få automatiska avslag, och kommunala skolor skyddas oavsett vilken kvalitet de håller. Det är inte att värna om elevernas perspektiv, skriver Ulla Hamilton, fd. vd för Friskolornas riksförbund.

Kristna skolor behövs för att motverka extremism, skriver företrädare för Kristna skolor i väst.

Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, och kanske under vilken ledning vi verkar. Vilka förutsättningar gör att du helst pratar bakom ryggen på andra och vilka krävs för att du ska ta det med den det berör? skriver krönikören Erik Stenkula.

I förra veckan släppte Skolverket rapporten Lönepremie på gymnasial utbildning – en analys av gymnasiala utbildningars lönenivåer på arbetsmarknaden. Skolverket konstaterar att elever behöver mer kunskap för att kunna göra välinformerade utbildningsval. Det är sant. Men erbjuder Skolverkets rapport mer kunskap? Svaret är tyvärr nej, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Forskning visar på att senare skolstart på högstadiet och gymnasiet förbättrar elevers hälsa, välbefinnande och studieresultat. Dessutom minskar trängseln i kollektivtrafiken. Därför har Moderaterna i Göteborg föreslagit att kommunens skolor ska börja tidigast klockan 09.00. Ett förslag som bygger på evidens, inte magkänsla och som nu har goda chanser att bli verklighet, skriver moderaterna Hampus…

Idag har regeringen lämnat över det största reformpaketet för skolan på över 30 år till riksdagen. Det är förslag som ska ge både lärare och elever bättre förutsättningar i undervisningen, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och gymnasieminister Lotta Edholm (L).

Socialt och emotionellt lärande (SEL), ger evidensbaserat stöd till barn för att utveckla sociala färdigheter och hantera starka känslor, enligt debattörerna. Ändå används inte metoden i skolan. ”Skolor har ett kraftfullt verktyg för att ta itu med två stora utmaningar, psykisk ohälsa och svaga skolresultat”, skriver Josef Milerad, docent och skolläkare. m.fl.

Regeringens nödvändiga reformer av svensk skola får inte ses som ett tillfälle för kommunerna att skära ned. Tvärtom borde kommunernas överskott på 32 miljarder kronor investeras i skolan, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Utbildningen ger mig större pondus i mitt dagliga yrkesutövande. Men den innebär också något mer – ett ansvar för att synliggöra fritidshemmets uppdrag, skriver Andreas Härjefors, nybliven lärare i fritidshem.