Jag blev lärare för att jag tror på kunskap och bildning och på utbildningens emancipatoriska kraft. Men i dagens skola är elever och föräldrar i stället kunder vars preferenser ska tillfredsställas på en marknad. Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén förklarar varför hon skrivit under läraruppropet ”Vi anklagar!”.

Det måste bli färre platser på samhällsvetenskapliga program och fler på yrkesprogram. Släpp symbolfrågorna, och ägna kraft åt systemfelen i skolan, skriver Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv, som menar att utredaren Lars Stjernkvists förslag bör genomföras.

Med allvarlig min förklarade rekryteraren för mig hur viktigt det var att en rektor kunde sälja sin skola till kräsna föräldrar i det fria skolvalets Sverige, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

Om man vill bryta segregationen i skolan måste man på allvar intressera sig för vad motståndet beror på. I mitt eget fall finns en oro för stök, låga kunskapsresultat och hedersnormer, skriver Expressen på ledarplats.

Vi som jobbar på högstadiet undervisar tonåringar som lever sina liv som vanligt. Vi kan omöjligt värja oss. Och vi blir sjuka, en efter en, skriver Maria Wiman.

Universiteten ska fungera som självständiga institutioner som ska stå för oberoende forskning och utbildning på vetenskaplig grund. Som det ser ut i dag agerar universitetens ledningar dock allt oftare under påverkan av trender i samhällsdebatten och anpassar utbildningen efter det som anses vara rätt åsikt i enlighet med maktens önskemål, snarare än att skapa en…

Återigen flammar friskoledebatten. Läraren Filippa Mannerheims debattartikel i Expressen och Björn Åstrands utredning om en mer likvärdig skola är två exempel på skrifter som har format det offentliga samtalet på sistone. ”Marknadsskolan” är ett begrepp som allt oftare används, skriver Nwt.se på ledarplats.

Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Reaktionerna på de två aktuella utredningarna om grundskolan respektive gymnasieskolan visar att skiljelinjerna i debatten inte alls är så tydliga. När det gäller gymnasiet står Svenskt Näringsliv plötsligt inte på samma barrikad som Friskolornas Riksförbund, skriverJohan Enfeldt på ledarplats.

I England måste överklassen betala för sina särskolor. Men i Sverige ska de tvärtom få betalt, enligt en ytterst säregen politisk idé. Därför kunde Ulf Kristersson inte ge sig på ens islamistiska privatskolor. Eftersom det handlar om högerns grundläggande strategi för ett nytt klassamhälle, skriver Jan Guillou.

Det är inte kommunism att föreslå en tillbakagång till en skola liknande våra grannländers, skriver DN på ledarplats.

Det finns inga tecken i utbildningsministerns agerande på att hon är beredd att sätta kunskap som huvudmål för landets skolor. Det borde vara nyheten, skriver Inger Enkvist på SvDs ledarsida.