Med regeringens kommande reformer skapas bättre förutsättningar för att alla skolor är trygga och varje elev får studiero, skriver Anna Ekström (S), i en replik.

Vi skulle gärna inleda en vaccinering av 12–15-åringarna snarast, men vi behöver beslut av regeringen och Folkhälsomyndigheten. Dessvärre präglas båda av en senfärdighet som inte är rimlig. Vi kan inte vänta tills smittspridningen tar fart i skolorna, utan vi måste agera snabbt, skriver Anna Starbrink (L), sjukvårdsregionråd Stockholm.

För att kunna vara en pelare i stormen för våra elever måste det med all tydlighet framgå att vi inte kan vara allt och inte hela tiden. Alla frågor och bekymmer får inte delegeras ner till arbetslag och individuella lärare, skriver gymnasieläraren Linda Bönström.

Mycket talar för att studieresultaten i Sverige skulle förbättras om vi fick fler skolkoncerner. Men i Sven-Eric Liedmans ögon är individernas val en fientlig handling mot folket, skriver Gunnar Hökmark i en replik.

Media ger en ofullständig bild av forskningen om friskolor och det fria skolvalet. Det får konsekvenser för politiska beslut, opinionen och medborgarens möjlighet att bilda sig en välgrundad uppfattning, skriver Nya Wermlands-Tidningen på ledarplats.

Inte undra på att gängkriminaliteten växer och frodas i Göteborgs förorter. Det blir så när skolan inte får tillräckligt med resurser för att fånga upp de svagaste och oroligaste individerna, skriver HP Tran, lärare i Göteborg.

Nu behövs krafttag för att få stopp på rasism och diskriminering mot barn och unga, skriver Friends generalsekreterare Maja Frankel och Rädda Barnens generalsekreterare, Helena Thybell.

Vi vill uppmana till att inte bara gapa och svälja Skolverkets koncept Samverkan för bästa skola” skriver debattörerna och visar fem exempel som de menar är betygsinflation på de skolor som genomgått satsningen.

Att drygt 14 procent av Sveriges elever inte har gymnasiebehörighet är en humanitär, samhällelig och ekonomisk katastrof. Vad ska dessa drygt 16 300 personer per år ska göra av sina liv när vårt samhälle kräver minst gymnasiexamen för att få jobb? skriver Jiang Millington, krönikör, författare och fristående debattör

Vad man än gör bör man inte sänka kraven på eleverna. Det är det sista svensk skola behöver, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Utan breddning av undervisningen får eleverna en svag grund att stå på, både i fråga om normmedvetenhet och om hur man kan bygga hållbara kärleksrelationer, skriver Olof Edsinger, generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen, och Magnus Kolsjö, förbundsordförande Öppna Kristdemokrater

Ser man på den svarta lista Expressen publicerat så ser man att de flesta skolorna ligger i socioekonomiskt utmanade områden. Att då benämna dem som Sveriges sämsta skolor är kränkande för oss som arbetar här och som lyckas bättre än förväntat utifrån Skolverkets beräknade värden, skriver rektor Henrik Ljungqvist.