Att vilja men inte kunna. Ska man verkligen ­behöva ha det som dominerande yrkeskänsla? ­Gymnasieläraren Linda Bönström vill ha mycket mer hjälp av många fler specialpedagoger.

Det låter som en hyllning men är en skymf, skriver Kjell Häglund om Anna Ekströms presskonferens.

Skolledare överpresterar visserligen men de är inga övermänniskor, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Gunilla Svantorp, S, ordförande i riksdagens utbildningsutskott, går tillsammans med Tomas Kronståhl, S, till angrepp på Almega med anledning av vårt remissvar på utredningen ”En mer likvärdig skola.”

Att förstatliga kommunala skolor och låta de fristående fortsätta vara sina egna huvudmän skapar en obalans. I praktiken kommer det omöjliggöra reformer som friskolekoncernerna ogillar, skriver Johan Enfeldt.

Vi håller inte med Skolverkets tidigare generaldirektör Mats Ekholm i hans kritik av hur vi gjort urvalet av skolsamordnare, och hur vi har använt informationen. Intervjuerna har bidragit med värdefull information. De är dock inte avgörande för de slutsatser vi drar, skriver Riksrevisionens Helena Lindberg i en replik.

L-förslaget om teoretiska tävlingar vänder inte trenden i svensk skola. Men det har två tydliga fördelar som inte ska underskattas, skriver Kajsa Kettil på ledarplats.

Många elever har betydligt sämre kunskaper än tidigare årskullar. Det kan stå inte bara ungdomarna, utan även Sverige, dyrt, skriver DN på ledarplats.

Regeringens storsatsning på forskning ledde till gigantiska höjningar för små högskolor och knappt något till universiteten där den främsta forskningen bedrivs, skriver debattörer från Kungl. Vetenskapsakademien.

Pedagogikforskaren Anna-Karin Wyndhamns gästkrönika, handlar om läraren som var klassrummets kunskapsauktoritet och centralgestalt.

Nu måste det bli allvar med att ta itu med bristen på legitimerade lärare och utbildade studie- och yrkesvägledare, annars äventyras Sveriges roll som kunskapsnation, skriver Åsa Fahlén, Catherine Sonesson och Lina Hading, Lärarnas Riksförbund.

Utbildningsminister Anna Ekströms PISA-skandal blir allt snårigare. Pisa-undersökningen 2018 har haft för hög exkluderingsgrad – alltså andel elever som inte alls räknats med i resultatet – och har blivit en obarmhärtig tillrättavisning för utbildningsministern som tidigare slagit sig för bröstet kring de förbättrade skolresultaten, skriver Celicia Svärd på ledarplats.