För elever vars tvångsbeteende upptäcks tidigt finns det hopp – både om en fungerande skolgång och ett bättre liv. Men många elever går genom skolan utan att få rätt hjälp, skriver Lena Nilsson och Helena Rönnberg, Svenska OCD-förbundet.
Barn och ungdomar insjuknar sällan i svår sjukdom till följd av covid-19, men drabbas ändå hårt under pandemin till följd av olika restriktioner. För barns hälsa behöver vi värna om öppna skolor och tillgång till fritidsaktiviteter, skriver företrädare för Sveriges Barnläkarförening.
Akademisk frihet omfattar forskarens rätt att välja ämne och metod för sin forskning, liksom de val högskoleläraren gör i sin undervisning. Denna frihet är en stöttepelare i ett demokratiskt samhälle, skriver Anna-Karin Wyndhamn.
Svensk skola präglas av problem, det ska inte förnekas. Att det finns lärare som på riktigt upplever hot i sin vardag är katastrofalt och ska förstås uppmärksammas. Men låt oss inte förblindas av de olyckskorpar som vill sätta klorna alltför djupt i vår vardag i syftet att driva sin egen agenda, skriver Maria Wiman.
Högskolan behöver fler korta kompletterande utbildningar som gör det möjligt för yrkesverksamma att byta arbete, eller för arbetslösa att få jobb. Det skriver Ulrika Wallén och Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv.
Gymnasieläraren Olof Linton har ett par konkreta tips på säkerhetsåtgärder skolan bör vidta, som kanske kan bidra till att vi slipper händelser likt den i Frankrike eller Trollhättan igen.
Ett skolbibliotek med välutbildad personal kan locka fram barns läslust, nyfikenhet och forskarintresse och även hjälpa dem att orientera sig bland nya medier och i flödet av information på nätet, skriver oppositionsborgarrådet Kadir Kasirga (S).
Den föreslagna reformen av lärarutbildningen binder upp landet för lång tid med personer med svag meritering som formellt kommer att ha lärarbehörighet. Det borde gå en rysning genom hela den svenska befolkningen, skriver Inger Enkvist på ledarplats.