En förkortad utbildning ska göra fler till lärare. Men förslaget tar bort hela syftet med lärarlegitimationen, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, tillsammans med flera professorer.

Elever som väljer engelskspråkig undervisning är i genomsnitt mer studiemotiverade än andra elever. Det är affärsidén hos de engelskspråkiga skolorna: att man vill locka till sig lättundervisade och resursstarka elever, skriver läraren HP Tran i en slutreplik.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer följs inte. Barn, elever och lärare blir sjuka. Sverige måste tänka om kring vaccinationsstrategin och ta efter de länder som gett prioritet till lärare och andra samhällsbärande yrken med stor smittexponering, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Skolupproret har flera förslag till lösningar för att tillmötesgå bristen av speciallärare: Erbjud ett eget spår till speciallärare, slopa tre års yrkeserfarenhet från läraryrke och finansiera vidareutbildning ordentligt från statligt håll. Det skriver tre lärare som är aktiva i skolupproret.

Att hantera hatspråk, fördomar och kontroversiella uttalanden är ingen enkel uppgift för en enskild lärare. Vilket stöd får de i skolan? skriver Ingrid Lomfors från Forum för levande historia.

Om inte en apl-plats av god kvalitet kan garanteras alla elever som går en utbildning som inkluderar apl så är en skolförlagd utbildning det enda alternativet. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica. Han anser också att skolorna innan intag av nya elever ska kunna garantera apl-platser.

Femårsplaner får oss att tänka på brödköer och Trabanter. Men varför tillåts dessa idéer fortfarande styra svensk forskning? skriver Adam Danieli, Timbro.

Skolan har dragit ner kraftigt på läromedel de senaste årtiondena. Besparingen slår särskilt hårt mot elever från hem där bokhyllorna inte dignar av böcker. Det är en farlig utveckling som äventyrar kvaliteten och underminerar likvärdigheten, skriver Mats Wingborg på ledarplats.

Sverige rasar som kunskapsnation när vi inte ens kan upprätthålla att alla skolor får läromedel, skriver Arbetets ledarskribent.

Hur ställer sig M, KD och L till Sverigedemokraternas syn på folkbildning? Är ni beredda att göra rent hus med en skolform som verkat med framgång i Sverige i över 150 år? frågar Tommy Fogelberg och Izabella Persson från Stensunds folkhögskola.

Vad är egentligen viktigast i skolan? Att nå uppsatta mål eller växa som människa? Måste det vara en motsättning däremellan? Ola Uhrqvist ger en bild av hur skolan blir meningsfull för både lärare och elever.

En skola utan böcker är en korkad skola. Det är också en olikvärdig skola där lärarna inte ges möjlighet att bedriva god undervisning på grund av bristen på läromedel. Det hävdar Göran Greider som också menar att i Sverige kan skolpolitiken liknas vid ett nyliberalt aprilskämt och att de partier som inte vill förändra den…