Idéburna friskolor gör det möjligt för vårdnadshavare, lärare och rektorer att lyfta ut och särskilja vissa barn, utifrån logiken att utvalda friskolebarn är värda något mycket bättre än det som de kommunala skolornas elever får, skriver Hanna Sjögren.
Den som hade levt ett dåligt liv kunde födas utan armar och ben. Den som var vacker och kraftfull hade gjort något bra i sitt förra liv. Jasper Lakes sensationella SVT-dokumentär ”De utvalda barnen” avslöjar en sörja av tankegods som byggde Solviksskolan.
Om inte skolan ser barnens svårigheter får de ingen hjälp av BUP. Det är inget hinder för de bråkiga pojkarna med adhd som förstör lektioner – de kan snabbt slå sig fram till utredning, skriver Mats Reimer, barnläkare.
Prövar man idéer och intresserar sig för olika perspektiv och det preliminära i all akademisk kunskap är man sällan så självsäker som studenten Linnea Carlsson. Det skriver Mats Alvesson och Anna-Karin Wyndhamn i en slutreplik.
Studentmössan har gått från att markera social identitet och bildning till att bara vara något man förväntas bära i samband med firandet av avslutad skolgång. Vad är det som gör att det traditionstyngda plagget ändå bara verkar växa i betydelse?
Bilden av forskningspengar till lärosäten blir helt annorlunda om vi ser till reda pengar jämfört med procentuella ökningar. Det skriver Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen, i en replik.
I sitt remissvar beskriver Almega en likvärdig skola som ett ”etiskt dilemma”. I sitt repliksvar på min debattartikel skriver Almegas näringspolitiska chef, Andreas Åström, att en rättvis skolpeng skulle komma att ”straffa” elever på friskolor. Det stämmer inte. Det skriver Gunilla Svantorp (S), i en slutreplik.
Genom att staten visar intresse för skolnärvaro ges frågan en högre prioritet. Det kan hjälpa skolor att ta större ansvar för att elever inte hamnar i långvarig frånvaro, skriver flera debattörer.