Den nye debatskole skal gøre det lettere for lærere og lærerstuderende at komme til orde i den offentlige debat om folkeskolen.

Det är alltid en trevlig bonus om relationerna fungerar väl, men för mycket tid och kraft kan inte läggas på detta pusslande när man har lektioner att planera, olika dokument att skriva och betänka, samt betyg att sätta, skriver språkläraren Jeanette Eriksson.

Skolan kommer aldrig lyckas skapa studiemotiverade barn med god mental hälsa så länge man arbetar med piskan i stället för moroten, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och musik – sedan Malmö stad beslutat sig för att spärra spel på skolans datorer – även efter skoldagens slut.

En positiv stämning, vänlighet och varmt bemötande skadar inte. Goda relationer är ett viktigt smörjmedel i de flesta mänskliga interaktioner. Men att lägga sin tyngdpunkt och energi på relationsbyggande med elever i skolan har enligt min erfarenhet ofta negativ effekt, skriver läraren Viktor Björnberg.

Barn som tränar på att känna igen känslor, hantera konflikter och bygga relationer blir mindre aggressiva och mer empatiska – och bättre rustade för både skola och samhälle, skriver debattören.

Barn har rätt till lek. Vi vuxna behöver vara vaksamma att vi inte tar det från dem, skriver Irina Eriksson, lärare i fritidshem.

Vad gör det med vår samhällssyn, vår demokrati, vår mänsklighet – när vi behandlar barn med svårigheter som ett problem att disciplinera, snarare än som individer att stötta?, frågar sig Micaela Annas i en replik till Moderaterna.

Samtidigt växer en ny trend fram med så kallade megaförskolor för över hundra barn, trots att det saknas tillräcklig forskning om hur denna omställning påverkar barns hälsa och utveckling, skriver Lisa Deurell, Nätverket Stoppa Megaförskolan, och Ingrid Engdahl, Svenska OMEP.

Hur kommer det sig att mina fem år på Mårdtorpsgatan fortfarande är de bästa i mitt yrkesliv? Kan det ha att göra med hur min chef Ulla praktiserade självbestämmandeteorins tre ben? Jag hann knappt börja förrän jag och en kollega blev pedagogiska utvecklingsledare.

Det är skillnad på att vara en auktoritet och att vara auktoritär. Det senare hör inte hemma i skolan. Genom att skapa en skolmiljö som är trygg, förutsägbar, tydlig och konsekvent skapar vi en miljö där vuxna leder och är en auktoritet, utan att behöva vara auktoritära i sitt yrkesutövande, skriver Linnea Lindquist i en…