Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Reaktionerna på de två aktuella utredningarna om grundskolan respektive gymnasieskolan visar att skiljelinjerna i debatten inte alls är så tydliga. När det gäller gymnasiet står Svenskt Näringsliv plötsligt inte på samma barrikad som Friskolornas Riksförbund, skriverJohan Enfeldt på ledarplats.

I England måste överklassen betala för sina särskolor. Men i Sverige ska de tvärtom få betalt, enligt en ytterst säregen politisk idé. Därför kunde Ulf Kristersson inte ge sig på ens islamistiska privatskolor. Eftersom det handlar om högerns grundläggande strategi för ett nytt klassamhälle, skriver Jan Guillou.

Det är inte kommunism att föreslå en tillbakagång till en skola liknande våra grannländers, skriver DN på ledarplats.

Det finns inga tecken i utbildningsministerns agerande på att hon är beredd att sätta kunskap som huvudmål för landets skolor. Det borde vara nyheten, skriver Inger Enkvist på SvDs ledarsida.

Det är svårt att göra sig kvitt misstanken att vissa politiker månar mer om skolkoncerner än om skolelever, skriver Anders Q Björkman i en krönika i SvD.

Många unga ensamkommande riskerar att bli utvisade, om inte de ändringar i gymnasielagen som diskuteras går igenom. Vi vill att politiker slutar använda ensamkommande unga som politisk spelbricka, skriver Amria Majidi, Ensamkommandes Förbund Stockholm.

Systemet är riggat för giriga skolkoncerner, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Karin Pettersson: När vinsterna ifrågasätts mobiliserar näringslivet – och då finns hur mycket pengar som helst.

Det borgerliga marknadsexperimentet i den svenska skolan har misslyckats. Medan högern väljer att ta skolkoncernernas sida sätter vi socialdemokrater eleverna och kunskapsuppdraget först, skriver S-politiker i Stockholm.

Jag en äldre, erfaren och legitimerad lärare med bra vitsord. I tre år har jag testat att skriva ner min rätta ålder i varannan arbetsansökan med i övrigt samma referenser och betyg. Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering, skriver läraren Stefan.

Äntligen synliggörs systemfelet där vinstdrivande friskolor tillåts bli rika på skattemedel samtidigt som de bidrar till samhällets ojämlikhet, skriver Lina Stenberg på ledarplats.