I stället för att säga upp personal och samtidigt ha stora rekryteringsbehov, bör vi skapa tydliga vägar mellan verksamheterna, föreslår Anette Hellström (M) och Theréz Randquist (M).

Den styrande vänstermajoriteten har satt upp ett mål om att mer än hälften av vuxenutbildningen ska bedrivas i egen regi – oavsett om andra utbildningsanordnare kan leverera till lägre kostnad eller högre kvalitet. När driftsform väger tyngre än resultat förskjuts fokus från vad som fungerar till vem som utför. Det får konsekvenser: färre utbildningsplatser, längre…

Höga förväntningar är inte förtryck. Det inser barnen som behöver skolan mest, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Under söndagens tv-sända partiledardebatt möts de två regeringsalternativen i svensk politik. De blågula partierna går till val på löften om välfärd. Vi kommer se till att det blir mer pengar till vården, skolan och äldreomsorgen även nästa mandatperiod – varje år, skriver Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamsson (L).

Magdalena Anderssons löfte denna första maj är mindre skolklasser. Det ska bli högst 12 elever per lärare i lågstadium och förskoleklass, om Socialdemokraterna vinner valet i höst. Det är faktiskt en riktigt bra reform, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Vänsterpartiet vill lyfta kvinnors löner och Socialdemokraterna vill se ett maxtak för antal elever per lärare i lågstadiet.”För mig var det ett oväntat nedtonat vallöfte det här med mindre klasser i lågstadiet, för ofta är det snarare plånboksutspel på första maj, säger Ekots inrikespolitiska kommentator Helena Gissén.

INSÄNDARE. Undervisning hemifrån kan vara ett viktigt steg för elever som under lång tid inte gått till skolan. Därför borde vi bli bättre på att använda digital undervisning i hemmet, skriver Johan Wendt, grundare av Edly, Matte­centrum och Kodcentrum.

”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste. Redan i årskurs ett kunde lärarna ana. I årskurs tre ville många dra i nödbromsen. Det fanns gott om utrymme att fånga upp och fånga in. Ändå fick Helmer bli en siffra i statistiken”, skriver Maria Wiman.

Ja, det finns elever som behöver hjälp, och som därför stör andra elever i klassrummet. Men är det elevens fel eller skolsystemets? Är det ”elever som konsekvent förstör”? ”Stökiga elever”? I min värld är det ”elever som skolan inte lyckas intressera i tillräcklig grad”, eller ”ledarskapet är inte tillräckligt bra”, skriver krönikören Torbjörn Hanö.

Till dig som fortfarande frågar hur syv integreras i undervisningen: den är redan där, skriver studie- och yrkesvägledaren Ida Lindell.

Det är inte eleverna som är svaga – det är vi vuxna som gör dem sköra genom att städa undan allt som innebär svett, frustration eller en smula rampfeber. Det skriver Annakarin Johansson Sandman och Linda Öholm, Internationella engelska skolan.

Trots att tillgången till hälsokunskap är en demokratisk rättighet får inte alla skolbarn samma verktyg för att må bra. För nyanlända och andraspråkselever riskerar undervisningen i idrott och hälsa att skapa en farlig hälsoklyfta. Skolan sviker därmed sitt demokratiska uppdrag, skriver Johanna Karlsson, språkforskare vid Lunds universitet.