Barnen med störst behov i Stockholm står inför en akut situation som behöver akut hantering. Det skriver flera debattörer i en slutreplik.

Allt detta är något vi utan att överdriva kan kalla oss experter på, vi som är förskollärare i förskoleklass. Trampa inte på oss är ni snälla, skriver Monica Frankzén efter regeringens nya besked.

Pandemin innebär stora utmaningar för landets skolledare, men den enorma arbetsinsatsen syns inte i lönekuvertet. Lönerna motsvarar inte ansvaret, komplexiteten och uppdraget, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Lärarens krönikör Charlotta Hemlin har drabbats av distansinens – en sorts abstinens efter distansundervisningen.

Vi elevassistenter ska inte utmålas som en onödig kostnad av okunniga skolpolitiker. Vi är en trygghet för många elever. Alla har inte samma förutsättningar i dagens Sverige och det borde alla politiker veta, skriver Peter Magnusson.

Vi måste ta extra bra hand om våra nyexaminerade lärare. En lärarkarriär ska inte starta i en uppförsbacke till Kebnekaise och sluta med fjällräddning efter att ha gått in i bergväggen, skriver debattörerna.

Den kraftiga ökningen av elevassistenter i den svenska skolan är ett uttryck för en filosofi där skolan alltmer ska anpassa sig till eleverna istället för tvärtom. Långsiktigt är det knappast hållbart, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.  

Språktest inom vården och i förskolor ställer också krav på effektiv språkutbildning. Men det som erbjuds i Göteborg idag är undermåligt, skriver Araz Fanni och Tomas Magnusson från föreningen Infoglob.

Förra årets skolplaceringshaveri får inte uppstå i år igen. Vi rödgrönrosa vill därför skyndsamt åtgärda bristen på skollokaler för att alla elever ska kunna få börja i en skola nära hemmet, skriver Jenny Broman (V), kommunalråd.

Allt handlar inte om ”fler vuxna i skolan”. Det gäller också att pengarna till skolan läggs på rätt saker och rätt vuxna. Samtidigt kan vi aldrig acceptera att enstaka elever förstör undervisningen eller sätter skräck i klasskamrater eller lärare, skriver Axel Darvik (L), ordförande för grundskolenämnden.

Den enda konstanten sedan 90-talet är kommunernas besparings- och nedskärningsnit, och till detta läggs numera marknadsskolans många avigsidor, skriver Ola Mårtensson i en krönika.

Privata vårdgivare har högre kvalitet än offentlig vård och friskolor höjer elevers resultat. Utan högre kostnader för skattebetalarna. Det skriver Trelleborgs Allehanda på ledarplats.