Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi, och förklarar hur det i Tyskland fungerar att bedriva friskolor som ett självklart alternativ till offentliga skolor – utan ha aktiebolag i ryggen.

Ökad undervisningstid för yngre elever har märkbart positiva effekter och har potential att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan. Det skriver tre forskare som författat en ny rapport.

Den rapport som Friskolornas riksförbund presenterade i förra veckan är ensidig och innehåller felaktigheter, skriver grundskoledirektören i Malmö i en replik.

Skolvalet ska vara lika för den studiemotiverade eleven som läser läxor flera timmar om dagen, som för den skoltrötta som har svårt att sitta stilla.

Någonting är fel inom den svenska skolan. PISA-resultat, rapporter om ”stök” i skolor, lärarbrist och få sökande till lärarutbildningen. Men den viktigaste åtgärden för att råda bot på problemen är att man kastar ut den pedagogiska syn som genomsyrar hela det svenska utbildningsväsendet där eleverna själva ska ”konstruera” sin kunskap, i egen takt och utan…

Kristoffer Bergström: Fia är den skickligaste barnskötaren jag mött

Malmö universitets rektor Kerstin Tham står för ett synsätt som ändrar grunden för vad vetenskap är, vad en forskare gör och vad ett universitet är till för. Det skriver Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn.

Samhället har förlorat kontrollen över hur gymnasieskolans yrkesprogram organiseras. Makten har staten flyttat till Academedia och friskoleföretagen – och det fungerar dåligt, skriver skoldebattören Sten Svensson.

En bild av att vi lärare helt förlorat kontrollen över klassrummen målas upp. Men det finns ingen av oss lärare som tror att rena eftergifter och kompisrelationer ger bättre resultat i klassrummen, skriver Jonas Nilsson.

Viktig information utelämnas när Friskolornas riksförbund dömer ut kommunala skolor, skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans, i en replik.

Nästan nio av tio tycker antingen att det är bra att avskaffa kötid till grundskolan eller så bryr de sig inte särskilt mycket. Bara 13 procent anser att det är viktigt att ha den kvar, skriver Susanne Nyström i en ledare.

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.