Att införa ämnesbetyg handlar om att låta elever utvecklas inom sina ämnen under hela gymnasietiden, att tillåtas lära av sina misstag och sätta kunskapsutvecklingen och lärande i fokus. Det skriver Ebba Kock, Sveriges Elevkårer, i en replik.

Trots att skoldebatten helt borde handla om det faktum att svensk skola förvandlats till ett Klondyke för riskkapitalister, islamister eller bara glada amatörer, dominerades den länge av ordningsfrågor. Från kepsförbud i klassrummen till krav på återinfört ordningsbetyg, som Liberalerna driver, skriver Aftonbladets Anna Andersson.

Rebecca Nordin Vainio, Moderat Skolungdom: Istället för att göra något åt problemet så väljer S att peka finger på friskolor som koncept.

Gabriel Heller-Sahlgren har utifrån den rapport han publicerat tillsammans med Svenskt Näringsliv återigen riktat kritik mot utredningen En mer likvärdig skola. Han menar att vi i vår replik blandar bort korten. Tvärt om menar vi och vi återkommer här med klargöranden, skriver Björn Åstrand, utredare, Utredningen om en mer likvärdig skola, i en replik.

Språk är en del av vår identitet och alla har rätt till sin egen identitet, oavsett vart man kommer ifrån eller vilka språk man talar, skriver Fredrika Albertsson (M) och Christian Udd (S) som båda är aktiva i politiska ungdomsförbund.

Motståndet mot lottning beror på att många intuitivt känner att våra barns framtid och skolgång så mycket som möjligt ska tillhöra det påverkbara, hellre än att föras till slumpens värld. Det skriver Lars Leijonborg, Friskolornas Riksförbund, i en replik.

Students are prepared to get behind the wheel and navigate busy roads but not to navigate a complicated information superhighway, writes Liz Ramos, who teaches history and US government at a California high school. In this commentary, Ramos writes that the most recent US election has highlighted the importance of teaching news literacy in schools…

Kristdemokraterna tror inte på en obligatorisk förskola. Vi står i stället upp för familjernas val att själva avgöra vad som är bäst för deras barn och för familjens livssituation, skriver Kristdemokraterna Charlotta Enqvist och Rosalie Keller.

Helena Thybell, Rädda Barnen, och professor Tapio Salonen: Nästan hälften av alla barn i den årskull som föddes år 2000 har ­åtminstone vid något tillfälle befunnit sig i en ekonomiskt utsatt situation ­under sin ­uppväxt. Vår kartläggning visar på de brister i familjepolitiken som allt ­sämre förmår kompensera för barns varierande ekonomiska ­uppväxtvillkor.

De kvalitativa skillnaderna mellan skolor i olika kommuner är avgrunds­djupa. Det är den viktigaste slutsatsen av Lärarförbundets årliga rankning ”Bästa skolkommun”. Det skriver Johanna Jaara Åstrand.

Sverige, med ett så utpräglat skolmarknadssystem, måste åter sätta elevernas rätt till utbildning främst. En likvärdig skola måste gå före privata särintressen och marknadens jakt på vinst. Det offentliga behöver ha kontroll över skolans utveckling, skriver Anna Ekström (S) och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

Ambition och kämpaglöd måste vara en röd tråd i svensk utbildning, där vilja och prestation ska löna sig. Ett införande av ämnesbetyg skulle motverka detta, skriver Svante Hallstedt och Tiger Landén, Moderat skolungdom Stockholm.