Att öppna högskola i Degerfors är inte rätt sätt att öka andelen akademiker i kommunen. Även om regeringen tycks tro det, skriver Expressen på ledarplats.

Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund: Låt ett kompletterande lärarprogram ersätta dagens svårnavigerade ”alternativa vägar” till läraryrket. År 2033 kommer det att saknas cirka 45.000 lärare. Om 5 procent av dem som har en relevant utbildning och de obehöriga i skolan vidareutbildar sig kan vi få ett tillskott på 37.000 legitimerade lärare.

Det är alltid föräldrarnas uppgift att uppfostra sina barn men ordningsbetyg skulle ge lärarna ett ytterligare verktyg att markera vad som är rätt respektive fel beteende i klassrummen, skriver Nike Örbrink, förbundsordförande KDU, Kristdemokratiska ungdomsförbundet.

Dagens skolföretag utövar den politiska makt som tidigare låg hos kommunerna och dessutom bedriver de myndighetsutövning. Därför håller inte argumenten mot offentlighetsprincipen, skiver Sten Svensson och Tor Nitzelius i en slutreplik.

Låt oss sluta prata vitt och brett om yttrandefriheten och i stället hedra den genom att yttra oss vitt och brett, skriver Hanne Kjöller.

Offentlighetsprincipen skulle bli en stor administrativ börda för mindre friskolor. Vi välkomnar öppenhet – men inte på lärarnas och elevernas bekostnad. Det skriver Anita Westerberg, grundare av Hudikskolan och Hudikgymnasiet, i en replik.

De studier kring barn och förskola som gjorts, ger inte underlag för de dramatiskt positiva slutsatserna om förskolan som bland andra Sven Bremberg drar. Det skriver Ulla Waldenström i en slutreplik.

Vi ställer stort hopp till skolans förmåga att upplysa mot antisemitismen. Men hur framgångsrikt är egentligen det arbetet och vet vi vad som fungerar? Eli Göndör och Christer Mattsson diskuterade detta och antisemitismen i Sverige med Fredrik Johansson i ledarsidans podd.

Nu har Folkhälsomyndighetens uttalat starka rekommendationer för samhället. Som lärare väntar jag otåligt på nationella rekommendationer från Skolverket, skriver läraren Heidi Henftling.

Friskolornas vd Ulla Hamilton tycks anse att det är en rättighet att driva skolor som aktiebolag och att de dessutom ska ha rätt att gå med vinst. Det är därför nivån på skolpengen ska ligga kvar på 100 procent. Men någon sådan rättighet finns inte och har heller aldrig funnits, replikerar Sten Svensson, Nätverket för…

Flera elever upplever utvecklingssamtalen i sin nuvarande form som meningslösa, och hellre vill bli informerade om hur de ligger till i de olika kurserna och vad de konkret kan göra för att höja sina betyg, skriver Svante Holmberg, förstelärare religion- och samhällskunskap.

Åstrandutredningen föreslår att kommuner ska kunna göra ett avdrag i beräkningen av skolpengen till fristående skolor, i syfte att säkerställa likvärdighet i resursfördelningen. Men utredningen har räknat fel och förslaget riskerar att minska likvärdigheten och öka kostnaderna, skriver skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren.