På gymnasiemarknaden råder konkurrens om elever på ett sätt som snarare leder till högre kostnader än god kvalitet. Behoven på arbetsmarknaden måste styra mer, skriver utredaren Lars Stjernkvist som nu överlämnar sitt betänkande till regeringen.

Att den som har fuskat på högskoleprovet visserligen ska förlora sin utbildningsplats, men samtidigt få behålla högskolepoängen, skickar fel signaler. Det skriver Lucas Ljungberg, Moderata studenter.

På polisutbildningar i Sverige lär sig aspiranter att inte behandla människor neutralt. Utsatta grupper, lär man sig, ska få ett annat bemötande. Förklarar det varför polisen knäböjde i Stockholm? Det skriver Ivar Arpi i SvD.

Skolvalsreformerna har varit en framgång. Kunskapsresultaten har höjts och likvärdigheten är oförändrad för elever födda i Sverige. Mycket av kritiken mot skolvalet och friskolor är därför missriktad, men det finns problem som måste åtgärdas, skriver Emanuel Örtengren, Timbro.

Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning är mycket välkommen, och att den behövs visar årsrapporten tydligt, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Att kunna delta i Pisa är inte detsamma som att kunna prestera, skriver Susanne Nyström på ledarplats.

Vilka nödvändiga reformer går skolan miste om den här gången? Hur drabbas skolan, om viktiga beslut tas på felaktiga grunder? Pisa-testets politiska värde ska inte underskattas. Det är av högsta vikt att Sverige går till botten med denna skandal, skriver krönikören Hamid Zafar.

Det är mycket allvarligt att en stor mängd utrikes födda elever verkar ha gallrats bort när Pisa-proven skulle genomföras. Om problemen i svensk skola sopas under mattan minskar möjligheten att lösa dem, skriver Expressens ledarredaktion.

Man kan förstå att man vill fortsätta mäta på de som faktiskt gått i svensk skola. För det finns det också regler inom Pisa som gör att man kan ta bort till exempel nyanlända elever från testet. Men om Expressen har rätt har man tagit bort fler än vad som är tillåtet och på grunder…

Vi har inte hela bilden klar gällande barns våldsutsatthet under pandemin. Det finns risk för mörkertal och underrapportering. Därför föreslår vi att hjälplinjer bidrar med sin statistik som en tidig indikator på behovet av stöd och att dessa data analyseras med expertstöd, skriver representanter för nationellt kunskapscentrum Barnafrid.

En av konsekvenserna av corona-pandemin är att man har behövt ställa om praktiska inslag till teoretiska. Precis det som behövs, enligt mig, skriver David Spak, studie- och yrkesvägledare.

Visar det sig att Sverige uppgett falska siffror har både Skolverket och vår skolminister Anna Ekström mycket att stå till svars för, skriver Anna Hagberg, lärare och specialpedagog.