Om inte skolan ser barnens svårigheter får de ingen hjälp av BUP. Det är inget hinder för de bråkiga pojkarna med adhd som förstör lektioner – de kan snabbt slå sig fram till utredning, skriver Mats Reimer, barnläkare.

Bristen på helhetssyn har lett till att elevernas inlärning blivit ett mål i mängden, skriver Inger Enkvist.

Den lösningen borde inte vara kontroversiell, skriver DN:s ledarredaktion.

Prövar man idéer och intresserar sig för olika perspektiv och det preliminära i all akademisk kunskap är man sällan så självsäker som studenten Linnea Carlsson. Det skriver Mats Alvesson och Anna-Karin Wyndhamn i en slutreplik.

Insändare: Waldorfskolefederationen borde göra en utredning om hur mycket som är kvar av den antroposofiska sekterismen.

Studentmössan har gått från att markera social identitet och bildning till att bara vara något man förväntas bära i samband med firandet av avslutad skolgång. Vad är det som gör att det traditionstyngda plagget ändå bara verkar växa i betydelse?

Bilden av forskningspengar till lärosäten blir helt annorlunda om vi ser till reda pengar jämfört med procentuella ökningar. Det skriver Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen, i en replik.

I sitt remissvar beskriver Almega en likvärdig skola som ett ”etiskt dilemma”. I sitt repliksvar på min debattartikel skriver Almegas näringspolitiska chef, Andreas Åström, att en rättvis skolpeng skulle komma att ”straffa” elever på friskolor. Det stämmer inte. Det skriver Gunilla Svantorp (S), i en slutreplik.

Genom att staten visar intresse för skolnärvaro ges frågan en högre prioritet. Det kan hjälpa skolor att ta större ansvar för att elever inte hamnar i långvarig frånvaro, skriver flera debattörer.

Utbildningens mål hade kunnat vara att eleverna ska uppnå tydliga kunskapskrav. Men i stället är skollagens målkatalog en orgie i floskler och önsketänkande, skriver Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi, fd riksdagsledamot (M).

Är en marknad verkligen så viktig att elevers skolgång ska trasas sönder bara för att staten och vuxenvärlden har fel prioriteringar i skolpolitiken? Det skriver skolexperten Per Kornhall.

Att kunna sköta sin mens utan oro och osäkerhet borde vara en självklarhet i ett land som Sverige. Ändå uppger allt för många unga att deras liv begränsas på grund av brist på mensskydd, kunskap och stöttande normer, skriver föreningen Mensen och RFSU.