De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu. De hävdar att det är otroligt viktigt att barn ska ha skärmar. Vet ni vad jag tror? Jag tror att det är viktigt för de vuxna, skriver läraren Eva Lindström.

Att friskolekoncerner som tjänat multum på att anställa billigare obehöriga lärare nu helt plötsligt skulle vara lärarkårens bästa vänner klingar falskt, skriver läraren Patrik Andersson i en replik.

Almegas Andreas Mörck deklarerar tydligt i sin debattartikel var friskolornas prioriteringar ligger: Om inkomsterna minskar är det lärare och elever som får betala – inte överskottsmål, koncernbidrag eller aktieägare. Det skriver två lärare och fackliga ombud inom Academedia.

Problemet är att vi har byggt ett system som i alltför hög grad premierar prestation, mätbarhet och rätta svar. Det är inte bara ett hot mot kreativiteten – det är ett hot mot framtidens innovationskraft, skriver Svante Ahlman, programansvarig Art Director/Copywriter.

Det hettade stundvis till när Sveriges Lärare mötte delar av politiken på Almedalsveckan. Orsaken var debatten kring förbundets nyliga rapport ”Marknadsskolan – en förlust för samhället”.

Det Andreas Mörck beskriver som ett hot mot friskolor är i själva verket en självklar hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver debattören Linnea Lindquist i en replik.

Svensk skola är i dag är formad av ett marknadstänkande som saknar motstycke. Det leder bland annat till att vårdnadshavare och rektorer pressar lärare till att sätta allt högre betyg. Lärarna ser med växande oro på utvecklingen, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

”Jag är så less på det här. Less på att kallas expert i teorin men ses som genomförare i praktiken. Less på att sitta i möten där beslut om min undervisning fattas – utan att någon ens varit i mitt klassrum”, skriver läraren Katarina Falkeborn.

Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, som får verksamheten att fungera trots att vi saknar förutsättningar. Men vi orkar inte längre bära en hel verksamhet enbart med vår lojalitet, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.

Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen. Förskolan är en av få platser där barn får möjlighet att tillsammans med andra möta digitala verktyg som just verktyg, skriver förskolläraren My Midenius.

I sin debattartikel ifrågasätter Johan Kant betydelsen av fonologisk medvetenhet, bland annat genom ett påstående om att forskarna Usha Goswami och Peter Bryant skulle ha ”falsifierat” sin egen teori redan 1990. Det påståendet är grovt missvisande, skriver Linda Fälth i en replik.