Skolor som inte tar sin uppgift på allvar sviker barnen när de inte använder rödpennan. Elever som bevisligen räknat eller skriver fel måste få reda på att de gjort misstag så att de kan bättra sig, skriver Csaba Bene Perlenberg på ledarplats.

Jag är rektor för Engelska skolan i Krokslätt och har följt debatten om friskolorna noggrant. Jag blir ledsen när jag läser kritik om att våra lärare skulle ha det lätt eftersom de anses bara har elever som inte har några särskilda behov. Den bilden stämmer helt enkelt inte, skriver Desiree Ekendahl, rektor på IES Krokslätt.

Vi kritiserar varken dig, dina lärare eller arbetet på din skola. Det vi kritiserar är den inbyggda process i det svenska skolsystemet som skapar vinster för IES och andra koncerndrivna bolagsskolor genom en accelererade skolsegregation. Din skola är ett utmärkt exempel på just denna process, skriver bland andra skoldebattören Björn Dahlman i en replik.

Det är ett svek när begåvade elever inte får tillräckliga utmaningar i skolan. Men det är ännu värre när hela klasser blir bestulna på stimulerande undervisning, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Till skillnad från Vänsterpartiet sitter vi inte på läktaren och ropar ideologiskt renodlade ramsor utan kavlar upp ärmarna och tar ansvar, skriver Stefana Hoti och Mohamed Yassin, Miljöpartiet.

Snart trettio år efter att friskolereformen genomfördes finns fortfarande djupa motsättningar i skolvärlden. Det verkliga problemet är vinstutdelningar som driver på segregering och ökande kvalitetsskillnader mellan skolorna, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund och Sverker Sörlin, professor.

Alla människor har samma värde, men därav följer inte att alla har samma behov. Att alla barn har rätt att ibland få undervisning på en lämplig nivå borde vara en självklarhet, skriver Åsa Melander, PhD-studerande och f.d skolplatsplaneringschef i London.

Kloka politiker måste inse att dagens modell bygger på felaktiga premisser. Skolpengen är individuell samtidigt som undervisning sker i grupp. Den här gynnar bara de vinstmaximerande friskolorna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Heder åt Liberalernas Roger Haddad och Maria Nilsson som bryter Sabunis friskolekramande faktaresistens. Men tyvärr, era förslag räcker inte, skriver Roger Niklewski (S) i en replik.

Det var vår generation som fick agera försökskaniner till de stora utbildningspolitiska reformerna som sjösattes under 90-talet. Vi fick inte vara med när besluten togs men däremot kan vi vara med och ändra dem, skriver läraren Tilde Jansson.

Gång på gång säger M och SD nej till i princip alla förslag som kan öka jämlikheten i svensk skola. I stället för att lyssna på elever, lärare och forskare tar de friskolekoncernernas sida, skriver Anna Ekström (S) och Gunilla Svantorp (S).

Regeringen behandlar högre utbildning som om det vore regionalstöd. Att man väljer att göra Mälardalens högskola – som återkommande kritiserats för usel kvalitet på sina utbildningar – till universitet, urvattnar allt vad högre utbildning ska vara, skriver Margareta Barabash och Linnea Dubois från Fria moderata studentförbundet.