Rektorer vid 21 lärosäten anser att det är vanskligt att hålla högskoleprovet i höst med tanke på risken för att covid-19 sprids. Genomför i stället två högskoleprov till våren, skriver Rebecca Nilsson.

Det som borde ses som ett val mellan metoder att bedriva undervisning, förvandlas till en kamp om ideologi och makt, skriver Inger Enkvist.

Fokus på kunskap och bildning är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år, skriver professor Hans Albin Larsson.

Folkhälsomyndighetens rapport om olika yrkesgrupper underskattar troligen lärarnas covid-risk. Lärare kan vara ett riskyrke, tvärtemot vad myndigheten hävdar, skriver Per Adman och Jonas Larsson Taghizadeh, Uppsala universitet.

Vi måste minnas att huvuduppdraget är just att undervisa - inte att bedöma - och vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under, skriver läraren Karin Herlitz.

Behoven hos elever i socioekonomiskt mer utsatta kommuner underskattas. Modellen för statsbidraget bör korrigeras så att vinstsyftande huvudmän inte överkompenseras, skriver Boel Vallgårda, Konstruktör av socioekonomiska resursfördelningsmodeller för kommuner och medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Unga tjejer och killar ska få sin sexualundervisning av skolan, inte av porrindustrin. Nu gör vi kunskap om sex och relationer obligatoriskt för blivande lärare. Det skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, och Åsa Lindestam, riksdagsledamot från Gävleborg.

Segregerade skolor är något som i princip ”alla” vill ha, och de som säger att de inte vill ha det om det nu hjälper deras barn att få studiero försöker antingen lura dig eller lura sig själva. Det skriver Malcom Kyeyune, skribent, debattör samt medlem i Tankesmedjan Oikos förtroenderåd.

Skolledarna är Sveriges viktigaste chefer och skolledarjobbet ska vara attraktivt. Det ska inte vara ett yrke där människor riskerar sin hälsa och där alltför många måste sluta därför att belastningen blir för hög, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet skolledare.

Satsa på skolan är mantrat som genomsyrat all skoldebatt de senaste årtionden. Har bristen i det skrivna ordet även nått politikersfären i Sverige för budskapet verkar inte nå fram? Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt, skriver läraren Elsa Jensen.

Låt skolstängningarna tjäna som exempel på att samhällen kan förlora sinnet för proportioner. Det skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Att utgå från att det är ett problem att ha utländsk bakgrund är en sorglig villfarelse. De med utländsk bakgrund är en mycket blandad grupp. Det skriver debattörer från Nätverket för en likvärdig skola i en slutreplik.