Om rektorer fick förhindra att elever utan förkunskaper börjar på svårare kurser och fick fatta beslut om stödåtgärder så skulle fler elever trivas i skolan, andelen godkända betyg skulle öka och fler skulle få ett slutbetyg, skriver betygsexperten Per Måhl.

Det svenska skolexperimentet är unikt i världen – och skandalöst. Hur har man lyckats få vanliga skattebetalare att sponsra kommersiella skolkoncerner som plockar ut höga vinster? Det krävs snabba förändringar, skriver DN:s Maria Schottenius.

Skolan måste fokusera på klassisk lärarledd undervisning. Det skriver Daniel Åkerman på ledarplats.

Klasstorlekar skenar, elevhälsa och resurser snålas in och allt färre barn får det stöd de behöver för att klara undervisningen. Är det då konstigt att en fjärdedel av svenska elever inte går ut grundskolan med fullständiga betyg? Timms visar att vi måste satsa på skolan – på riktigt, skriver Lina Stenberg på ledarplats.  

Jag vill lyfta fram det oreflekterade användandet av olika modeller och produkter. Jag är starkt kritisk mot den förenklade världsbilden att alla måste göra likadant för att eleverna ska lära sig mer. Absolut kan du använda widgitsymboler om du identifierat att det är det som dina elever behöver, men tänk först, skriver läraren Sara Bruun.

Kritiken mot förslagen i Björn Åstrands utredning om likvärdighet i grundskolan är omfattande. Det framgår av en genomgång av 120 remissvar från myndigheter, kommuner, organisationer och fristående skolor som kommit in till regeringskansliet innan remisstiden gick ut den 30 november, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Syftet med friskolereformerna var att gynna valfriheten. Men hur mycket valfrihet är kvar om skolor köps upp av stora koncerner? skriver Karin Pihl på ledarplats.

Ännu en gång läser vi en debattartikel om att staten bör ta över ansvaret för skolan. Ännu en gång kan vi konstatera att argumenten för hur det skulle leda till en bättre skola för elever och lärare saknas. Vi efterfrågar en utredning som går på djupet, skriver Mats Gerdau (M) och Kenneth Handberg (S)

Debatten om marknadsskolans vara eller icke vara måste i fortsättningen ha perspektivet att kostnader för utbildning måste styras av elevers individuella förutsättningar, och inte tvärtom. Det skriver skoldebattören Linnéa Lindquist och gymnasieläraren Fredrik Lundin.

Det kan aldrig vara skolans ansvar att ensamt minska klyftorna i samhället. Men om skolan ska kunna bidra i det arbetet är det fria skolvalet centralt, skriver M-politiker i Stockholms stad i en replik.

Det stora eländet är att (s) är bakbundet av januariavtalet, där det slås fast att inte ett ont ord ska få uttalas om vinster i välfärden. Just nu ser det därför ut som om (s) är på god väg att missa ett gyllene tillfälle att haka på en plötsligt frisläppt opinion mot marknadsskolan, skriver Göran…

Vi behöver hitta progressiva majoriteter tillsammans med modiga borgerliga politiker som vågar se marknadsskolans enorma misslyckande. När Skolinspektionen får ingripa för att stoppa våldsbejakande extremister från att driva skola, när hundratals miljoner kronor av våra gemensamma skattepengar varje år försvinner till i vinster och betygen betraktas som affärshemligheter borde alla se att något är fel,…