I alla tider har människan varit beredd att offra sig själv för att barnen ska få det lite bättre. Jonas Gardell konstaterar att vi är den första generationen som har gjort precis tvärtom.

Lärarbrist, underfinansiering och marknadisering är tre av grundproblemen för svensk skola. Varje tid har sina utbildningspolitiska strider. Det är nog ingen strukturell revolution som behövs nu. Det tar för mycket energi. Skolan behöver pengar och personal. Och att bli fridlyst från marknadisering och vinstjakt, skriver Folkbladet.nu på ledarplats.

Barnen med störst behov i Stockholm står inför en akut situation som behöver akut hantering. Det skriver flera debattörer i en slutreplik.

Allt detta är något vi utan att överdriva kan kalla oss experter på, vi som är förskollärare i förskoleklass. Trampa inte på oss är ni snälla, skriver Monica Frankzén efter regeringens nya besked.

Pandemin innebär stora utmaningar för landets skolledare, men den enorma arbetsinsatsen syns inte i lönekuvertet. Lönerna motsvarar inte ansvaret, komplexiteten och uppdraget, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Lärarens krönikör Charlotta Hemlin har drabbats av distansinens – en sorts abstinens efter distansundervisningen.

Vi elevassistenter ska inte utmålas som en onödig kostnad av okunniga skolpolitiker. Vi är en trygghet för många elever. Alla har inte samma förutsättningar i dagens Sverige och det borde alla politiker veta, skriver Peter Magnusson.

Vi måste ta extra bra hand om våra nyexaminerade lärare. En lärarkarriär ska inte starta i en uppförsbacke till Kebnekaise och sluta med fjällräddning efter att ha gått in i bergväggen, skriver debattörerna.

Den kraftiga ökningen av elevassistenter i den svenska skolan är ett uttryck för en filosofi där skolan alltmer ska anpassa sig till eleverna istället för tvärtom. Långsiktigt är det knappast hållbart, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.  

Språktest inom vården och i förskolor ställer också krav på effektiv språkutbildning. Men det som erbjuds i Göteborg idag är undermåligt, skriver Araz Fanni och Tomas Magnusson från föreningen Infoglob.

Förra årets skolplaceringshaveri får inte uppstå i år igen. Vi rödgrönrosa vill därför skyndsamt åtgärda bristen på skollokaler för att alla elever ska kunna få börja i en skola nära hemmet, skriver Jenny Broman (V), kommunalråd.

Allt handlar inte om ”fler vuxna i skolan”. Det gäller också att pengarna till skolan läggs på rätt saker och rätt vuxna. Samtidigt kan vi aldrig acceptera att enstaka elever förstör undervisningen eller sätter skräck i klasskamrater eller lärare, skriver Axel Darvik (L), ordförande för grundskolenämnden.