Nyligen meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att reglerna för likvärdighetsbidraget till skolhuvudmännen ska ändras. Det betyder att hon är beredd att undergräva Skolkommissionens bärande förslag om att bidraget ska riktas till undervisning och elevhälsa. Det är ett allvarligt bakslag för en likvärdig kunskapsskola, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.
Unga som har ofullständiga betyg i grundskola har sex gånger högre risk för att begå självmord, jämfört med unga med goda betyg, skriver Lina Axelsson Kihlblom, Karin Schulz och Sven Bremberg, föreningen Mind.
Högskolor, universitet och studentkårer måste bli bättre på att ta sitt demokratiska ansvar, och därmed låta politiska föreningar vara en naturlig del i det demokratiska samtalet, skriver de två socialdemokratiska riksdagsledamöterna Niklas Karlsson och Elin Gustafsson.
Psykisk ohälsa och stress bland unga är ett stort problem i skolan. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa i åldern 10–17 år ökat med över 100 procent senaste 10 åren. En av förklaringarna kan vara den undermåliga belysningen. Det är dags att anamma forskning och kunskap när det gäller ljusmiljöns betydelse för elevers hälsa och välbefinnande, skriver…
När syriska lärare kommer in i svenska klassrum kan vi få syn på oss själva. Bilden är inte helt smickrande. Det skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.
Antalet akademiska lärare inom odontologi närmar sig snabbt en kritisk lägsta nivå. Om inget görs har vi snart en situation där vi inte längre kan utbilda tandläkare, tandhygienister eller tandtekniker, skriver fyra professorer.
Alla stunder på året är fullt av måsten och saker att göra, men när ett år närmar sig slutet så kommer även viktiga stunder av tillbakablick och reflektion kring ett år som gått. Vad har jag gjort och framför allt lärt mig det här året? skriver läraren Karin boberg.
Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer arbete, mer stress, mer oro, mer ängslighet och mer nervositet för lärare, elever och föräldrar, skriver läraren Hai Phuong Tran.
Redan när gymnasielagen infördes 2018 var problemen uppenbara. Gymnasieutbildningarna och vissa yrkesutbildningar omfattades, men inte universitetsutbildningarna. Sveriges kommuner och regioner har dessutom larmat om att det varit oklart exakt vilka utbildningar som lagen faktiskt omfattar, skriver Jenny Wennberg på ledarplats.