Utan att veta exakt hur lärarna på den omskrivna skolan i Göteborg arbetar skulle jag ändå vilja nyansera debatten något, skriver Tobias Israelsson.

Lars Leijonborg, Friskolornas riksförbund: Friskoledebatten behöver snabbt komma vidare till en mer konstruktiv fas. Den bild som tonat fram i stora delar av debatten behöver korrigeras. Friskolorna kan vara en del av lösningen på de problem som svensk skola står inför i ett samhälle med betydande segregation, inte minst i boendet.

Det finns en rad fallgropar med att försöka göra betygen mer likvärdiga genom att låta de nationella proven få större betydelse. Kravet på överensstämmelser mellan snittbetyg och betyg på nationella prov får inga positiva effekter, skriver betygsexperten Per Måhl.

New Public Management (NPM) är inget nytt - det är detsamma som den gamla programbudgeteringen, skriver SvD på ledarplats.

Skolvalet driver på segregationen. Vår forskning visar att skillnaderna mellan skolor har ökat när det gäller föräldrarnas inkomster. Det beror huvudsakligen på ökad elevsortering till olika skolor, skriver tre forskare verksamma vid IFAU i en replik.

Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek, skriver debattörerna.

En skola som tvingas dra ner resurser när de behöver tillföras kommer att fortsätta producera hemmasittare. Så kan vi inte ha det. Det skriver Liv Bäckström på ledarplats.

Drygt 70 procent av högstadielärarna oroar sig för smittas av covid på jobbet. Ändå håller många kommuner och skolor öppet. "En sjuk lärare kan inte undervisa, och det påverkar utbildningsskulden", säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Skolgården är en av få platser i staden som är till helt och hållet för barns lek och rörelse. MP vill satsa på mer grönska och bättre möjlighet till lek för Malmös barn. Men tyvärr verkar Liberalernas verkliga hjärtefråga vara att krympa Malmös förskolegårdar, skriver Miljöpartiets partirepresentant Stefana Hoti.

Tillgången till logopedbehandling för barn med språkstörning/DLD varierar stort i landets regioner, visar en ny kartläggning av Svenska Logopedförbundet. Det är djupt olyckligt och behöver rättas till. Språkförmågan är central i skolan, i sociala relationer och för psykisk hälsa, skriver företrädare för Svenska Logopedförbundet, Logopedkontakt Väst och Afasiförbundet/Talknuten.

Skolan befinner sig i ett akut läge. Lärarkåren går på knäna samtidigt som kunskapstappet växer, skriver Noman Elmir och Maria Ljungberg Melgar, Lärarnas Riksförbund.

Centralt reglerade garantier saknas i Lärarnas samverkansråds yrkande, inför förhandlingarna om nya läraravtalet Hök21. Det skriver Annika Karlsson Norrstad i en debattartikel.