Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Selma folkhögskoleförenings hemställan innehåller flera grova felaktigheter och visar på stor okunskap om vår pedagogiska, finansiella och administrativa verklighet, skriver bland andra Johanna Bernhardson, lärare på Filmutbildningen.

Lärare tramsar runt som influencers – och kränger prylar. Som förälder, journalist och inte minst medborgare undrar man hur det ens är möjligt att sånt här tillåts fortgå – uppenbarligen med rektorns, utbildningsförvaltningens, lärarfackens och politikernas goda minne, skriver Malin Lernfelt.

Det skulle vara destruktivt för samhällsutvecklingen om färre studerade. Det skriver Simon Edström, Sveriges förenade studentkårer, i en replik.

Dagens system för det fria skolvalet är långt ifrån perfekt. Men det behöver förändras, inte avvecklas. Bland annat behöver kösystemet ses över, skriver Roger Haddad (L).

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

 Inga fler barn ska behöva fara illa, skriver Mikael Niemi om otryggheten i skolan.

Det är närmast skamligt att examensmålet om språk- och kunskapsutvecklande undervisning inte blivit obligatoriskt på samtliga lärarutbildningar. Om alla lärare fick med sig denna kompetens under utbildningen skulle det göra skillnad, enligt detta upprop som undertecknats av ett 70-tal professorer, forskare, lärare och andra sakkunniga.

I stället för att ta vara på glädjeämnena i den nya Pisaundersökningen drar både M och SD slutsatser om Sveriges tillkortakommanden och bidrar till en både ovärdig och orättvis pseudodebatt om urvalet, skriver riksdagsledamoten Maria Nilsson (L).

Det är inte bara de religiösa friskolorna som har blivit en giftcocktail för samhället. De engelska friskolorna försvagar det gemensamma språket i Sverige, svenskan. Skattefinansierade IES etablerar sig nu i kommun efter kommun, skriver gymnasieläraren Olle Käll.

Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

I ett samhällsklimat där kunskapsförakt och falska nyheter breder ut sig är förmåga till kritiskt tänkande viktigare än någonsin. Högre utbildning spelar här en avgörande roll, skriver professor Pär Ågerfalk i en replik.