När vi sorterar elever i olika skolor påverkar det deras språkutveckling och deras möjlighet till fullständiga betyg. Men främst påverkar det samhället när klyftorna ökar, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

Att införa skoluniform kommer inte att stoppa gängkriminaliteten. För det krävs helt andra förebyggande och riktade insatser, skriver Esma Yagci från SSU Stockholms län.

Tänk om barnens minskade läsning inte beror på mobilerna, inte på föräldrarna och inte på regeringen. Tänk om det faktiskt handlar om skolans resurser, skriver DN:s Lotta Olsson.

Förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola kommer inte lösa skolans problem, men de är ett steg i rätt riktning, konstaterar skoldebattören Linnea Lindquist.

I dag, den 5 oktober, på världslärardagen uppmärksammas alla barns rätt till utbildning av hög kvalitet och lärares avgörande roll för samhällsutvecklingen. I många länder är utbildnings-situationen urusel, men Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller att ge resurser till skolan. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten finns till för att hjälpa skolor och skolhuvudmän att organisera sitt stöd på bästa sätt så att det når alla elever i behov av stöd.

Givet nyspråket som råder så borde alla dessa hårt segregerade grundskolor läggas ner. Men så är det inte. Nyspråkets skuldbeläggande av elevernas sammansättning är minst lika omoraliskt som vad underkännandet av betydelsen av lärar- och ledarskicklighet är nedvärderande, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Att kunna skriva med penna och papper kan vara värdefulla kunskaper, skriver Ayman Fares på ledarplats.

När böcker ersätts med datorer i skolan flyttas också besluten från lärare till rektorer. Och i vissa fall till kommunpolitiker i nämnder. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Klädkoder där elever inte får bära mjukisbyxor eller andra kläder signalerar att elever från resurssvaga områden inte ska söka sig till skolan. Men i Sverige ska inte skolan välja sina elever, det är eleverna som ska välja sin skola, skriver Sveriges Elevråds ordförande Leo Gerdén.

Vad som behövs är ett nytt sätt att tänka, engagerade lärare och en stor dos motivering, skriver gymnasieeleven Ulrika Bengtsson.

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt. Lösningen måste därför vara en lagändring, där målgruppen definieras och resursskolorna blir en lagstadgad skolform”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.