Var sjunde elev i Sverige kan ha svag teoretisk begåvning – men många av dessa så kallade ”gråzonsbarn” riskerar att falla mellan stolarna när stödet brister, särskilt vid övergången till gymnasiet. – Det finns en idealbild av hur det borde fungera i den svenska skolan vilket gör att den här gruppen inte blir synlig och…

Argumentet som förs fram för ökade vistelsetider i förskolan är att fler pedagoger ska anställas. Men det löser inte ett dugg och jag ska tala om varför: Vi kan inte bemanna bort ”trångboddhet”, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.

Skärmberoendet bäddar för en ung generation som inte orkar och som har hjärnor formade av skrollande, korta klipp och pushnotiser, skriver läraren Erik Cardelus.

Lärare får mer att göra och samvetsstressen ökar – men lösningen är inte reglerad undervisningstid. Det skriver Susanna Franzén, rektor i Vällingby.

Vi sliter på, knegar i motvind, knogarna knyts så de vitnar i våra fickor. Både elever och lärare vadar i kvicksand för att komma framåt, skriver krönikören Maria Wiman.

Att upprätthålla ens de enklaste ordningsregler är i dag nästintill omöjligt, och orsaken är sällan eleverna som stökar utan responsen från deras vårdnadshavare, skriver Ulrica Björkblom Agah, lärare, fackligt ombud, skoldebattör.

Trygga fritidshem är en av samhällets bästa investeringar. Fler vuxna och mindre grupper skulle göra det möjligt att förebygga våld, mobbning och utanförskap, stärka elevernas empati och självkänsla, skapa lugnare skoldagar och ge hjälp i tid till elever i behov av stöd, skriver undertecknarna.

Forskning om lärande, inklusive det som ofta kallas science of learning, är viktig och välkommen. Att undervisning i större utsträckning vilar på vetenskaplig grund är något vi ska sträva efter. Men skolans utmaningar är större och mer komplexa än så, skriver Ella Brodin (S).

Det måste vara upp till lärarna, inte politikerna, att avgöra hur undervisningen ska läggas upp och vilka verktyg som bäst hjälper eleverna att lära. Det skriver företrädare för Skolinitiativet praxis. 

Vuxna vet att en fullgjord skolgång minskar risker för psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet, skriver Linda Hansen Grundel, Rädda Barnen Värmland, och Christine Lindberg, Agera Värmland.

Debatten efter regeringens treårsgräns för SFI fortsätter. ”Utgångspunkten är tydlig: kvalitet i sfi börjar med höga krav på lärare, undervisning och elever”, skriver Maryam Barkadehi, i sin slutreplik.

Radar man upp bolagsskolornas bidrag till samhället är det obegripligt att de får finnas kvar. Skattepengar försvinner i väg i privata ägarvinster. Kunskaperna försämras. Friskoleelever får lägre löner livet igenom. Varför har vi inte förbjudit det här för länge sedan? skriver Kalle Sundin på ledarplats.