När de obehöriga lärarna blir allt vanligare i klassrummen kan Skolsverige lära av en nyzeeländsk gymjätte, skriver Expressen på ledarplats.

Skolan utvecklas inte genom klander, anmälningar och utpekande rapporter. Lärarförbundet Skolledare har fyra förslag för en bättre Skolinspektion – för dagens myndighet har inte rätt uppdrag och arbetssätt, skriver ordföranden Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Det finns inget land som velat kopiera vårt marknadsexperiment på skolområdet. Att Muf börjat ifrågasätta detta är förstås välkommet. Framförallt när Moderaternas utbildningspolitik fram tills nu kännetecknats av att gång på gång säga nej till alla förslag för att stärka jämlikheten i skolan, skriver Philip Botström, och Asal Gohari, SSU, i en replik.

Sverige har många riktigt bra skolor. Det finns också skolor som fungerar riktigt dåligt. M står redo att rösta ja till allt som krävs för att vända dessa skolor. Men regeringen och L har inte lagt några sådana förslag på riksdagens bord. Vad hindrar er? undrar Kristina Axén Olin (M); i en replik.

Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna, skriver Beata Kull, grundare av Lärargalan.

Det krävs nya idéer för att vända resultaten på de utsatta skolorna. Liberalerna föreslår att statliga kunskapsskolor tar över dåliga skolor i utsatta områden, skriver Nyamko Sabuni, Robert Hannah och Roger Haddad, Liberalerna.

En dramatisk förändring av spelreglerna på svensk arbetsmarknad hotar. Lärarförbundet ställer sig helt avvisande till den urholkning av anställningsskyddet som seglat upp som ett reellt hot, skriver Lärarnas tidning på ledarplats.

Ulla Hamilton har fel när hon säger att kommunala skolor och fristående skolor har samma förutsättningar.Statistiken visar att det är precis tvärtom.Den enda lösningen på det problemet är att avskaffa marknadsstyrningen helt och hållet, skriver Linnea Lindquist, rektor och debattör.

I debatten efter senaste Pisa hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar – trots att statistik visar på motsatsen. Det är centralt att skoldebatten underbyggs av gedigen forskning, skriver sociologen Tommy Wallster.

De politiska låsningarna kring skolsystemet med vinstdrivande aktörer, skolpeng och skolval är starka. Det finns dock ett annat beslut som haft kraftig påverkan på vårt skolsystem men väldigt sällan nämns i dagens debatt. Det handlar om pengar, skriver Johan Enfeldt, S-medlem tidigare liberal kommun- och regionpolitiker aktiv i Nätverket för en likvärdig skola.

Skolan ska inte uppfostra barn eller syssla med hobbyverksamhet som cykling, utan vara en plats där barnen bygger upp en solid kunskapsbas. Där de lär sig räkna, skriva, läsa och får ta del av ämnen som historia, geografi, fysik, kemi, biologi, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Varningarna om gymnasielagens ohållbarhet var många. Politikerna struntade i att lyssna på dessa. Nu ser vi konsekvenserna, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.