Att kommuner drar ner på skolan innebär långsiktigt en samhällsrisk. Politikerna måste våga satsa på dagens unga och prioritera vår utbildning, inte minst för kommunernas utveckling, skriver Leo Gerdén, ordförande Sveriges elevråd.

Inom 15 år kommer yrkeskategorier att börja försvinna i större omfattning än någonsin tidigare, vilket innebär en stor samhällsomställning. Det ställer nya krav på hela utbildningsväsendet, och inte minst vår undervisning. Hur förbereder vi våra elever för framtidens föränderliga arbetsmarknad där vi inte vet vilka jobb som kommer att finnas? skriver läraren David Haas i…

KD:s förslag att förenkla steget till att bli lärare är utmärkt. Däremot är partiets krav att öka antal undervisningstimmar i idrott oroande, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Men som Isak Skogstad själv konstaterar kan ekonomiska incitament, som riktade lönelyft, bara utgöra en delpusselbit. Nytänk när det gäller mer strukturella frågor – som lärarnas status och arbetsmiljön i skolan – bör vara politikernas hemläxa, skriver Max Eskilsson på ledarplats.

Hon hade upplevt det svårt att befinna sig i språkligt underläge gentemot klasskamraterna. Samtidigt hade hon nått insikten om att hon inte hade fått en skolgång på samma premisser som de andra eleverna. Hon hade på nära håll erfarit en av de svenska skolans största misslyckanden, den bristande likvärdigheten, skriver Hamid Zafar, barn- och utbildningschef…

Både forskningen i min kunskapsöversikt från 2013 som Skogstad refererar till i sin debattartikel och forskningen om förändringar i undervisningspraktiker på nationell nivå från 1980-talet och fram till 2014 motsäger Skogstads budskap, skriver Joanna Giota, professor i pedagogik.

Henrik Birkebo skriver i en slutreplik om läxor att Pernilla Alm vill väl, men att hennes kritik missar det centrala – att elever behöver öva för att träna upp sin förmåga.

Politiska beslut måste vara långsiktiga och hållbara. Att investera i utbildning är lönsamt på sikt och bör prioriteras framför skattesänkningar för de rikaste och stora satsningar på militären, skriver Feministiskt initiativ:s Farida al-Abani, Annika Nylén och Karin Stubbergaard.

Den signal som Skolverket vill ge stänger dörren för vad litteraturen är, och stryper den till att bli en socialpedagogisk nyttighet, skriver Jonas Thente i sitt svar till Skolverkets Anna Westerholm.

Betyg, grupparbeten eller elevinitiativ? För ekonomipristagarna torde svaret vara självklart: det som visar sig fungera i tydliga fältexperiment, inte det som är ideologisk utopi.

Att kräva att barn och ungdomar ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsa. Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig, skriver Pernilla Alm i en replik.

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.