Samma politiker som lägger förslag om hur skolorna ska hantera alltifrån mobiltelefoner till föräldrakontakt fortsätter försvara ett system där de själva inte kan vare sig ta eller kräva ansvar för stora brister. Det håller inte, skriver Johan Enfeldt, tidigare L-politiker i kommun och landsting.
När svensk folkbildning och folkhögskola föddes för 150 år sedan så var det ur ett behov av att utbilda och bilda sig för att kunna förbättra sitt liv. På samma sätt ser vi nu folkbildning växa fram i Kongo. Vi har fått vara med att så ett frö som har slagit rot, skriver Jan Hultman…
New Public Management (NPM) bygger på utvärdering och uppföljning, men är som fenomen extremt dåligt utvärderat. Det som inte mäts finns inte. Färdiga kategoriseringar passar folkhögskolan exceptionellt illa, skriver läraren Benton Wolgers.
Asylärenden bör inte bedömas utifrån kriterierna i den nya gymnasielagen. Elevernas skolgång är långt ifrån likvärdig vilket leder till stor orättvisa, skriver flera debattörer.
Det svenska betygssystemet är knappast trovärdigt. I grundskolan galopperar inflationen, och på gymnasiet kan exakt samma 80.000 elever fördelas efter två mycket olika mallar. Det som behövs är knappast en femte betygsskala utan en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan, skriver Lars Melin, docent i svenska.
Debatten om religiösa friskolor saknar viktiga argument baserade på den empiriska samhällsforskningen. Enligt denna uppvisar människor med religiös tro högre grad av korruption, intolerans, rasism och nationalism. Grundlagen, som trumfar Europakonventionen, är dessutom tydlig med att offentliga uppgifter som bland annat skolor utför ska iaktta saklighet och opartiskhet, skriver statsvetaren Bo Rothstein.
Att utan förvarning mitt under pågående verksamhetsår sänka ersättningarna till lärlingsföretag är under all kritik, skriver Marcus Strömberg, Academedia, och Günther Mårder, Företagarna.
Regeringen med stödpartier ska nu snabbutreda hur det lagligen ska gå till att förbjuda nystarter av fristående skolor med konfessionell inriktning. Det är en ängslig och usel politik. Jag hoppas verkligen att riksdagen samlar ihop sig och sätter stopp för de här dumheterna. Smusslandet och smygandet från högsta politiska nivå är samhällsskadligt. Staten ska inte…
En studie som presenteras i dag, visar att den ekonomiska familjepolitiken i Sverige i allt lägre utsträckning förmår att utjämna växande inkomstskillnader bland barnfamiljer och tappar i förmåga att bekämpa fattigdom. Avtagande familjepolitiska ambitioner på nationell politisk nivå försämrar för ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige, skriver Tapio Salonen, professor i socialt arbete, Malmö universitet.
En ny studie av utvecklingen inom skolsektorn visar att de ”enskilda” skolor som växer framför allt ägs av koncerner. Dessa skolor har ofta lägre lärartäthet och lägre behörighet än andra skolor, skriver Håkan Wiclander, Idéburna Skolors Riksförbund.