Om Sverige alla elever ska kunna läsa, skriva, räkna när de lämnar trean behövs 5 000 nya speciallärare, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

De gymnasiala yrkesutbildningarna lider av flera allvarliga systemfel. Ett problem är att det är för få elever på yrkesprogrammen. Trots att arbetsmarknaden ropar efter yrkesutbildade minskar andelen som går i ett yrkesprogram för varje år, skriver Sten Svensson, fd chefredaktör för Lärarnas tidning och medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Studenter är en grupp som kan påverka det politiska samtalet och som kommer att ha viktiga samhällsfunktioner i framtiden, såsom jurister, läkare och lärare. Det är därför politiska rörelser borde vilja vinna akademin. Men det verkar inte självklart för alla, skriver Elin Ylvadotter på ledarplats.

När Alliansregeringen genomförde omfattande skolreformer år 2011 var kritikerna högljudda. I dag finns det goda skäl, även för dem, att vara glada över de reformer som gjordes då, skriver Borås Tidning på ledarplats.

SD:s förslag går på många sätt rakt emot skolans lagstadgade uppdrag om att arbeta för jämlikhet. Det skriver Ebba Kock, Sveriges Elevkårer, i en replik.

Att neka en stor grupp elever som har det svårt i skolan möjligheten att skaffa sig yrkeskunskaper i gymnasiet är motsatsen till att värna om dessa elevers livschanser. Det skriver författarna till Långtidsutredningen i en replik.

Långsiktighet och stabilitet i skolors ledarskap är centralt för goda resultat och bra arbetsmiljö. I en aktuell forskningsrapport konstateras att snabba byten på rektorsposter ger försämrade elevresultat och ökad omsättning i lärarkollegiet. Sveriges Skolledarförbund uppmanar Skövde kommun att säkerställa att de ger sina rektorer bästa möjliga förutsättningar att bygga starka organisationer med kapacitet att hjälpa…

Svensk skola är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden, trots en glädjande förbättring gällande kunskapsresultaten i den senaste Pisa-undersökningen. Den dystra likvärdighetstrenden visar att inte bara skolan, utan samhället, håller på att slitas isär. Vad Sverige behöver är en stat som tar ett helhetsansvar för skolan. Det måste ske nu, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas…

Ska Sveriges Pisa-resultat ytterligare förbättras och likvärdigheten öka behövs en tioårig grundskola. Att inte satsa ordentligt på det vore förödande. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Det ligger alltså nära till hands att utgå från att flera av förändringarna som skett i skolan på senare år har lett till önskad effekt. Som ökat fokus på faktakunskaper, mer traditionell undervisning, tidigare betyg och fler nationella prov, vilket inte är samma sak som att allt är bra, skriver Kkuriren på ledarplats.

Skolreformer ger resultat. Men gapet mellan de bäst och de sämst presterande eleverna fortsätter att växa. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Pisa-undersökningen om svenska elevers kunskaper borde inte vara någon källa till glädje, skriver Lotta Engezell-Larsson på ledarplats.