Isak Skogstad sätter i sin bok fingret på flera allvarliga missförhållanden i svensk skola. Dessvärre är det oklart vad han själv vill med skolan. Han skriver påfallande lite om vad eleverna ska lära sig, skriver Magnus Persson.
Vi kan inte ha ett system som accepterar att vissa elever blir av med sina rättigheter beroende på vem som äger skolan. Jonas hade rätt till annat än en mardröm, skriver Aftonbladet på ledarplats.
En fjärdedel av alla ungdomar lämnar gymnasiet efter tre år utan slutbetyg. Västmanlandska skolresultatet har dessutom legat under riksgenomsnittet. "Vi har problem med ”snällbetyg” oavsett om du har uppnått målet eller inte så släpper man igenom elever av omtanke för eleverna," säger Liberalernas skolpolitiske talesperson i riksdagen Roger Haddad.
Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.
I #skolDigiplan står det så gott som ingenting konkret om nätetik. Som jag ser det så innefattar nätetik betydligt mer än det som man brukar kalla för ”nätikett”, det vill säga att uppfostra barn och elever att hålla en god ton på internet, skriver Marco Tiozzo, lektor och lärare i filosofi och religion.
Studenter tar god tid på sig innan de kan kvittera ut sin högskoleexamen. ”Det är en viktig bugg att lösa för att förbättra kompetensförsörjningen”, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
Skolan är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Den kräver handlingskraft över partigränserna. Visa den handlingskraften och gör det nu. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
Införandet av avgifter för studenter utanför EU/EES har framgångsrikt sporrat svenska universitet och högskolor att vässa kvaliteten, skriver Tobias Krantz, tidigare högskole- och forskningsminister, i en replik.