Trots tydliga direktiv presenterar regeringens skolpengsutredning ingen lösning för resursskolans finansiering, bara att det behövs en ny utredning. Detta är ett svek mot de elever som redan i dag står utan den undervisning och det stöd de har rätt till, skriver Lena Schmidt och Niklas Ahlström, Utvecklingspedagogik Sverige AB. 

När yrkesutbildningarna styrs av privata intressen minskar tillgången till avgörande kompetens. För att stärka Sveriges krisberedskap krävs att staten tar tillbaka ansvaret och säkerställer att utbildningarna dimensioneras efter landets behov. Det skriver Dan Andersson, tidigare LO-ekonom och Sten Svensson, skoldebattör, Nätverket för en likvärdig skola. 

Om inte tidsbegränsningen kombineras med de förändringar och kvalitetslyft som vi ser som nödvändiga riskerar den att bli en symbolhandling, skriver debattörer från VIS.

Nu är det inte så att det dräller av kvinnliga friskolestudenter med toppbetyg som misslyckats kapitalt med att kravla sig över 1,25 på högskoleprovet. Anledningen till att andelen kvinnor har rasat är att de med högsta betygen helt enkelt inte skriver högskoleprovet, skriver Pernilla Ström på ledarplats.

Utredningen om lärares arbetstid och de regleringar som föreslås är kraftigt underfinansierade. Den som riskerar att ta smällen för reformerna är rektorerna – medan tjänstemännen på förvaltningarna står tysta, skriver Fredrik Hammarström, rektor och lokalordförande för Sveriges Skolledare.

Vi delar inte forskarnas slutsatser. Samtidigt är vi oroliga för att vanliga lärares röster inte kommer fram i denna viktiga fråga, som riskerar att tas över av personer på långt avstånd ifrån klassrumsvardagen. Det skriver 12 lärare i en replik.

Det talas allt oftare om behovet av hårdare tag i skolan – om nolltolerans mot allt som avviker från den tänkta normen. Men i mitt klassrum ser verkligheten annorlunda ut. Där är variationen inte ett problem, utan själva förutsättningen för att lärande ska ske, skriver folkhögskolläraren Kristina Ståhlnacke.

Elever måste lära sig att komma förberedda till lektionerna redan på lågstadiet, skriver Setayesh Kormi Nouri: ”Det vi kallar ´förberedelse´ i skolan kallas professionalism i vuxenlivet. Om skolan på allvar ska förbereda elever för framtiden måste ansvar bli en naturlig del av utbildningen, inte något vi hoppas uppstår spontant i årskurs 1 på gymnasiet”.

Det som ofta kallas samverkan i dag är något helt annat än intentionerna. I många skolor innebär det bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem.

Regeringens elevhälsoutredning har många bra delar men riskerar att bli en ren pappersprodukt när konsekvensanalyser saknas och allt ändå hamnar på rektorns bord, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Skolan låtsas att alla elever kan klara allt. Är det för känsligt att prata om de svagbegåvade barnen? Det skriver Linda Jerneck på ledarplats.