”De som fuskar på högskoleprovet fuskar inte bara på ett prov – de stjäl någon annans plats på en utbildning och någon annans chans till en bättre framtid”, skriver Matilda Ernkrans (S).

”För att öka fokus på kompetens vid antagning måste vi avskaffa högskoleprovet helt och ersätta med kunskapsprov och basår”, skriver Ida Arnstedt.

Jan Björklund (L) och Daniel Riazat (V) är inte överens i frågan om ordningsbetyg i högstadiet och gymnasiet. ”Kommer eleverna att våga vara kritiska?” undrar Daniel Riazat. (webb-tv)

Idag debatterar riksdagen hur våld och hot i skolan ska kunna motverkas. Debatten är nödvändig, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall, skriver fyra elever i Huddinge.

Våld och hot accepteras i dag indirekt i den svenska skolan. När elever beter sig olämpligt, hotar eller tar till våld måste det medföra sanktioner, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Att visa hur handlingar får konsekvenser är att rusta för ett liv som vuxen i ett demokratiskt samhälle. Under fredagens riksdagsdebatt om hot och våld mot lärare och rektorer behöver Anna Ekström därför konkretisera hur detta problem ska åtgärdas, skriver Vesna Prekopic på ledarplats.

Hur förhåller man sig till eleven som klagar på skolmaten, samtidigt som en annan måste lyckas eftersom familjen valde att satsa på honom framför tvillingbrodern som är kvar i Afghanistan? skriver läraren Charlotta Hemlin i en krönika.

Samhällets svek mot de unga inleddes på 90-talet då skolorna kommunaliserades. Sedan kom finanskrisen och friskolereformen. Krisande kommuner tvingades spara pengar på skolan som sedan konkurrensutsattes. Fräsiga friskolor tävlade med fattiga kommunala konkurrenter. Eleverna valde olika skolor och de gamla sammanhållna klasserna splittrades upp. Skolvalet blev en ny klassmarkör, skriver Eva Franchell på ledarplats.

Slutsatserna i OECD:s nya rapport om den svenska skolan har förvrängts i debatten. Skolsegregationen är i själva verket unikt låg. Det som karaktäriserar svensk skola är i stället bristen på ordning, unikt många sena ankomster och svagt ledarskap, skriver Hans Bergström, före detta chefredaktör för DN.

Skolan måste vila på en vetenskaplig kunskapssyn. Därför är det djupt oroande att det i Sverige i dag finns skolor som vägrar bygga undervisningen på vad vetenskapen säger om exempelvis livets byggstenar, uppkomst och utveckling, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Man kan undra vad de från sin horisont i Paris tänker om Sverige. De skriver rapport på rapport men ingen i Sverige verkar lyssna. Jag letade förgäves igenom både Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning efter något omnämnande av deras senaste rapport. Det fanns ingen som helst rapportering av vad OECD säger om den svenska…