Med jämna mellanrum kommer larmrapporter från landets högskolor och universitet som säger samma sak: studenterna kan inte skriva. Det skriver Karin Pihl

Eleven i fråga hade ett behov av att få stödinsatser för att få samma förutsättningar som sina klasskamrater att nå kunskapsmålen. Skolan kände till elevens behov av stöd, men som så många gånger dröjde det allt för lång tid innan stödet kom på plats. Skolan kritiserades också av Skolinspektionen för att inte ha agerat snabbt…

Vi fann varandra den dagen, eleven och jag. Jag fann något annat också: En metod som fungerar bra för mig när någon i klassen stör eller tappar fattningen, skriver läraren Jonas Nilsson.

Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier, skriver Nils-Erik Nilsson, filosofie doktor i svenska och före detta högstadielärare och skolledare.

Veckans tema: Pojkarna och skolan. Lågaffektivt bemötande är metoden som splittrar skolan. Debatt mellan psykolog, Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad, lärare. (webb-tv)

I TV4-programmet ”Malou efter tio” möttes psykologen Bo Hejlskov Elvén och läraren Isak Skogstad för att debattera lågaffektivt bemötande i skolan. Direkt efter sändningen urartade diskussionen. "Jag blev skärrad, nästan rädd för honom", säger Isak Skogstad efteråt.

Barn gör rätt när det finns trygga vuxna som leder, stöttar och sätter gränser. Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar, skriver läraren Andreas Carlsson.

Andelen studenter som inte skriver godtagbart har ökat på senare år. Det menar Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola.

Det larmas då och då från universiteten om studenter som inte kan skriva begriplig svenska. Men frågan är om gemene man kan föreställa sig hur illa det är. Det skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Fyra av tio akademiker får redan vidareutbildning i högskolan. Det behövs inget nytt uppdrag, skriver Saco, som här ger egna förslag för ett livslångt lärande.

Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Ingen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning, skriver Lars…