Specialpedagoger och speciallärare har betydelsefulla roller i det komplexa specialpedagogiska arbete som är nödvändigt som komplement till befintlig pedagogisk och didaktisk praktik för att uppnå ett högkvalitativt likvärdigt utbildningssystem för alla barn och elever, skriver forskare och universitetslärare.

Den svenska skolan har gott om problem som behöver lösningar. Ändå trillar debatten gång på gång ner i symbolfrågor, politisk positionering och överbudspolitik. Det skriver Linda Öholm, vice vd på Internationella Engelska Skolan.

Skolverkets besked om att digitala nationella proven ska skrivas på papper under hösten får gymnasieläraren Towe Falk att drömma om en ännu längre paus i projektet.

Det är finansieringen som är grunden till hur det specialpedagogiska arbetet fungerar på skolan. Saknas pengar blir arbetet endast dokument och de specialpedagogiska inslagen uteblir. Det skriver Erja Luukkonen, fil mag, fd lärare, specialpedagog/-lärare, biträdande rektor, som svar på ministrarnas utspel om att specialpedagoger ska arbeta direkt med undervisningen.

Det finns dock en grupp som helt glöms bort och det är den betydande andel elever som har svag teoretisk begåvning, som trots det förväntas klara skolans högt ställda krav utan hjälp. Att den här gruppens problematik inte adresseras är ett svek, skriver psykologen Love Grahn.

I förslaget om att låta yngre elever gå om, undviker debattören helt att diskutera att elever är olika. Elever med en svag teoretisk begåvning kan inte alltid klara till exempel matematiken, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik, Strömstad akademi.

Undervisningen i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund. Men både Skolverket och övriga skolmyndigheter misslyckas i sitt uppdrag att bidra till detta. Ulla Hamilton, fd vd för Friskolornas riksförbund, har läst en ny rapport från Riksrevisionen.

Under ECY:s yrkeslärarkonferens vittnade lärarna om att det under flera år blivit svårare att hitta bra praktikplatser åt eleverna, skriver Elektrikernas ordförande Urban Pettersson.

Smutskastningen från högsta politiska håll av oss som är verksamma i skolan måste få ett slut. Vår yrkesheder och professionella frihet är under attack, skriver gymnasieläraren Anders Jonsson.

Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att inte bara bedriva verksamhet som leder till glädjerik och meningsfull fritid – utan även att driva frågor som rör våra förutsättningar och villkor för att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.

Regeringen har presenterat en ny gymnasieutredning. Det är efterlängtat. Gymnasieskolan är viktig för både individen, näringslivet och samhället. Trots att många saker fungerar väl har gymnasieutbildningen i Sverige stor förbättringspotential. Det är centralt att den nya gymnasieutredningen blir tillräckligt omfattande så att förutsättningarna finns för att kraftigt förbättra gymnasieskolans resultat, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Många unga män upplever att de inte har med jämställdhet att göra. Och Skolverkets nya rapport kan inte sägas visa annat än att den känslan stämmer, skriver forskaren Fredrik Zimmerman.