Dagens föräldrar tycks inte ha den minsta hum om vad som ingår i föräldrarollen. Vi måste samarbeta med lärarna och ta ansvar för hur våra barn beter sig i skolan, skriver tre föräldrar i varsitt inlägg till stöd för lärarna.

Skolinspektionens enkät till vårdnadshavare ger inte ger någon tillförlitlig bild och borde inte vara en del av någon granskning. I mitt arbete som universitetslektor använder jag just den här typen av enkäter som dåliga exempel, skriver Pernilla Broberg, förälder och vårdnadshavare, docent i redovisning/revision (företagsekonomi) vid Linköpings universitet.

Meritpoängssystemets ursprung­liga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut­ formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring, före detta gymnasiechef i Lidingö.

Enligt vår budget, som även är statsbudget, ska förstelärare i utsatta områden få lönelyft på 10 000 kronor mer i månaden. Detta har regeringen inte genomfört, skriver Kristina Axén Olin (M), som nu kallar utbildningsministern till riksdagen för att få svar på varför satsningen inte blir verklighet.

Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver, skriver läraren Maria Wiman.

I den politiska världen talas det om mätbarhet, regler, styrning, tillväxt, anställbarhet. Och visst, det i sig är inget fel. Men vart tog diskussionen om bildning vägen? Vad hände med idén om att människan ska vara något mer än anställningsbar? skriver läraren Mikael Brunér i ett blogginlägg.

Om det svenska musikexportundret ska bestå i framtiden så måste staten och kommunerna fortsätta satsa på kulturskolan, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Skyddet för barns rättigheter i skolan ska vara starkt. Men det är inte rimligt att stökiga elever tilldöms skadestånd för att ha tillrättavisats av lärare, skriver Sakine Madon på ledarplats.

Skolan ska inte vara en experimentverkstad. Trenden med lågaffektivt bemötande i skolan för att hantera våldsamma elever riskerar att orsaka fler problem än vad den löser. Det skriver läraren Isak Skogstad och psykologen Carl Hellström.

Alltför få elever har tillit till sin förmåga och alltför många känner sig misslyckade. Vi måste sluta spä på betygshetsen och istället handleda eleverna och föräldrarna i att skolgången är en kunskapsresa, skriver idrottsläraren Ola Frykman.

Det är vanligt att skolledningen tvingar lärare att göra sådant som inte finns detaljuttryckt i skolans styrdokument och som lärarna anser är negativt för undervisningen. Lärarkollegierna behöver därför någon form av vetorätt. Utbildningsminister Anna Ekström bör snarast undersöka möjligheten att lagstifta om denna frihet, skriver läraren Daniel Sandin.

De kommuner som nu väljer att göra besparingar och nedskärningar i skolan för att täcka sina underskott lurar sig själva. Långsiktigt vinner hela samhället på att investera i en bättre skola, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.