Det är bra att Skolverket dragit tillbaka sitt förslag om att slopa antiken i undervisningen. Men vi anser att debatten har varit alltför förutsägbar och vill därför lyfta fram några bortglömda aspekter, skriver forskarna Lena Sjögren och Johannes Siapkas

Den 5 oktober firas världslärardagen. Det är en dag vi hyllar alla lärare för det viktiga arbete som utförs varje dag - för varje barn och elev som framtida samhällsbyggare, skriver Lärarförbundet.

Antiken får vara kvar, men något måste bort. Kanske kan en bättre historieundervisning fungera som medborgarfostran. Det skriver Jacob Sidenvall i en ledare.

Skolan måste återgå till att vara en plats för lärande. Den onda cirkel där stökiga elever förstör sin egen framtid, får lärare att inte längre vilja vara lärare och saboterar för de elever som faktiskt vill lära sig. Detta måste brytas och lösningen är enkel, det stavas ordning och reda, skriver MUF Västernorrland.

Staten, i form av myndigheten Migrationsverket, överprövar och underkänner kommunala beslut och vältrar därigenom över sina kostnader på oss, skriver åtta nämndordföranden och kommunalråd i Stockholms län.

Två allvarliga frågor inställer sig när man söker förklaringen till varför ett förslag från Skolverket inte är bättre grundat än att det bara överlever i offentligheten en vecka, skriver SvD på ledarplats.

Betygsexperten Per Måhls senaste debattartikel möttes av kritik. Nu utvecklar han sitt resonemang och förklarar varför han är starkt kritisk mot relativa betyg.

Den växande förtroendekris som omfattar ett stort antal människor i hela landet borde väcka oro, skriver Thord Eriksson, journalist och författare som är aktuell med boken ”Dom som stod kvar”.

Lärarna utför ett av samhällets viktigaste arbeten. Då måste de också vara både motiverade och kvalificerade för jobbet. Därför måste antagningskraven till lärarutbildningarna skärpas, skriver DN på ledarplats.

Att Skolverket backar om antiken betyder inte att allt nu är bra. Vi behöver en rejäl översyn av utbildningssystemet och i det sammanhanget en diskussion om att förstärka timtalet i historia både i grund- och gymnasieskolan, skriver Inger Enkvist.

Utbildningen av nyanlända är ett skolpolitiskt haveri. Om en förändring inte sker snabbt kommer gymnasielagen att skrivas in i skolhistorien som ett beslut som har svikit tusentals ungdomar och samtidigt berövat lärarna deras professionalitet, skriver läraren Ljiljana Orelj.

Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.