En studie som presenteras i dag, visar att den ekonomiska familjepolitiken i Sverige i allt lägre utsträckning förmår att utjämna växande inkomstskillnader bland barnfamiljer och tappar i förmåga att bekämpa fattigdom. Avtagande familjepolitiska ambitioner på nationell politisk nivå försämrar för ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige, skriver Tapio Salonen, professor i socialt arbete, Malmö universitet.

En ny studie av utvecklingen inom skolsektorn visar att de ”enskilda” skolor som växer framför allt ägs av koncerner. Dessa skolor har ofta lägre lärartäthet och lägre behörighet än andra skolor, skriver Håkan Wiclander, Idéburna Skolors Riksförbund.

Regeringen fular ut fungerande konfessionella skolor med vilseledande retorik, skriver Martin Tunström på ledarplats.

Att göra skolan tråkigare är fel väg att gå. Förespråkare för den traditionella katederundervisningen borde lyssna på lärarkåren, skriver läraren Maria Wiman på DN Åsikt..

Efter försöken med vinstförbud prövas nu ett annat sätt att sätta krokben för privata välfärdsföretag: att införa offentlighetsprincipen för privata friskolor och i förlängningen alla välfärdsföretag, skriver entreprenören Dan Olofsson

Att gå om på låg- och mellanstadiet måste bli ”normalt”. Annars kommer samma höga antal elever år efter år misslyckas och få sänkt självförtroende i senare årskurser, skriver utbildningskonsulten Per Måhl.

I januariavtalet finns ett omfattande åtgärdspaket mot hedersrelaterade våld och förtryck. Men arbetet med att skydda barn och unga sker också just nu i våra kommuner. Myndigheter, skolpersonal och kompisar måste ta sitt ansvar och agera vid misstanke om påtvingade äktenskapsresor, skriver Morgan Johansson (S) och Juno Blom (L).

Återigen ska frågan om konfessionella friskolor utredas, denna gång är det förutsättningarna för ett etableringsstopp som ska snabbutredas enligt beställning från regeringen samt C och L. Staten borde i stället värna mångfalden och rätten till konfessionella skolor, skriver Bo Nyberg och Lars Brandström, Kristna Friskolerådet.

Att vilja väl är inte sak som att göra rätt. Länge har utanförskapsområden och dess invånare behandlats som om det vore mer känsliga och inte värda samma förväntningar som resten av Sverige, skriver gästkolumnisten Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun.

Pisa-undersökningen används ofta som måttstock för hur väl den svenska skolan fungerar – och som ett slagträ i den politiska debatten. Men i mätningarna finns lite stöd för en mer konservativ skola. I stället bör vi skapa en skola som lär ut kritiskt tänkande, kreativitet och sociala förmågor, skriver Eva-Lotta Hultén.

Nedskärningarna skadar inte bara barnen och deras skolgång, utan försämrar också kontakten och samarbetet mellan skola och föräldrar, menar initiativtagarna till Skolföräldraupproret, som ansluter sig till lärare och skolledares protester.

Den kartläggning som alla barn i förskoleklass nu ska utsättas för riskerar att tidigt stämpla enskilda elever på ett negativt sätt. Dessutom är den orimligt resurs- och tidskrävande. Det skriver Karin Jönsson och Jan Nilsson, lektorer i svenska med didaktisk inriktning.