Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer, förvaltningar, huvudmän och myndigheter är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll – vi sitter i samma båt, skriver läraren Marie Billing.

Den svenska skolan kan inte vara en experimentverkstad för ideologiska trender eller kortsiktiga vinstintressen, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson.

För att råda bot på elever och ungdomar som saknar behörighet till gymnasieskolan, har regeringen tagit fram en utredning med reformer för att fler ska kunna gå yrkesprogram. Men att sänka kraven och kompetensen passar inte industrin, skriver Jesper Hedin Hirasawa, Industriarbetsgivarna.

Det finns ingen anledning att diskriminera vinstdrivande skolor genom att rikta särskilda förbud och regleringar just mot dem. Det skriver företrädare för Svenskt Näringsliv.

En måltid är så mycket mer än det som ligger på tallriken. Vi behöver ta ansvar och se den offentliga måltiden för vad den är: inte en kostnad utan en investering i hälsa, trygghet och samhällsbygge, skriver Jessie Sommarström, Årets Kock, 2022.

Föräldrar som hjälper sina barn att skolka är ett stort problem i svensk skola. På torsdagen spände regeringen musklerna, för att få ett slut på eländet, skriver DN på ledarplats.

På en del lärarutbildningar kommer studenter som skrivit 0,05 på högskoleprovet in. På en annan slåss akademiker om platserna, skriver DN på ledarplats.

Den svenska skolan presterar extremt väl i en internationell jämförelse och är nu på Sydkoreas nivå. Den största kvarvarande utmaningen är glappet mellan elevgrupper, skriver Gabriel Heller Sahlgren.

REPLIK. Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges lärare: Att göra legitimationen mer generell är i praktiken att sänka kraven för att passa skolor med resursbrist.

När ungas utbildningsval formas av framtida arbetsmarknadsbehov riskerar deras drömmar att trängas undan. Är det samhällsekonomin, inte individen, som styr vägen framåt? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.

Regeringens lärarutbildningsutredning föreslår ett kunskapslyft med kognitionsvetenskap som bas. Men när skolans uppdrag reduceras till neuropsykologi förlorar vi blicken för dess demokratiska, samhälleliga och bildande funktion. I stället för att rikta uppmärksamheten mot systemfel och ojämlika villkor, riktas den mot den enskilda hjärnan, skriver Adam Droppe, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad.

Svenska lärarutbildningar kryllar av proggiga ideologer som vill ha en skola som är direkt skadlig – särskilt för barn till lågutbildade föräldrar, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.