Den nya läroplanen för förskolan föreskriver mer kvalitet på undervisning. Då måste vi rensa bordet från andra uppgifter, skriver Sindy Dumschat.

Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

De nationella proven i engelska lurar elever och föräldrar. Nu krävs en förändring, skriver Sara Bruun som representerar 660 engelsklärare.

Den ensidiga fokuseringen på engelska i skolan är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Kunskaperna i framför allt franska och tyska behöver stärkas när vår framtid är så tätt knuten till Europasamarbetet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Anna Anu Viik, Språklärarnas Riksförbund.

Hur mycket kan skolan styras för att uppnå de bästa av resultat, och hur mycket ligger i de naturliga förutsättningarna? Skolan är mer av en knäckfråga än politiken vill få det att verka som, skriver Borås Tidning på ledarplats.

När intresseorganisationer rankar kommuner och politiker måste allmänheten vara kritisk. Vad är det egentligen intresseorganisationerna rankar, och varför? skriver Anders Gustafsson på ledarplats.

Det behövs ingen gräns på hur stor skillnaden mellan betyg i nationella proven och slutbetyg får vara. Fyra timmars arbete under tidspress ska inte avgöra ett helt års slit, skriver Erika Rodin, legitimerad lärare på DN Åsikt.

Regeringen bör slopa skolpengen och göra om skolans finansiering i grunden utifrån det som kostar pengar, det vill säga undervisningen, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Jennie Gustafsson, Sveriges elevråd.

Inkludering är ett ofta missuppfattat begrepp. En lyckad social och didaktisk inkludering kräver resurser och välutbildad personal, skriver Lotta Holme, universitetslektor, Linköpings universitet, m.fl.

Särskolans läroplan ställer höga krav på rektorer och lärare att ge alla elever en stimulerande undervisning, skriver Skolverket i denna replik.

Barn med NPF är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. De löper också ökad risk för att hamna i utsatthet. Trots det ser samhället inte till att viktiga skyddsfaktorer som skolan och socialtjänstens stöd fungerar för barnen och familjerna, skriver Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention, m.fl.  

Kritiken mot lågaffektivt bemötande i skolan illustrerar perfekt samtidsdebattens dragning mot hårdare tag. Många verkar tycka att oförsonlighet och straff har ett egenvärde. Men hur många samhällsproblem har det oförsonliga tonläget i sociala medier egentligen löst? skriver Marika Lindgren Åsbrink, utredare på LO, socialdemokratisk författare och bloggare.