Att jämföra skolan år 1990 med i dagens skola är nedslående. Någon som har en tidsmaskin i garderoben? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar till krafttag för att få en förändring till stånd.

När nu Svenskt näringsliv efterlyser ”bättre konsumentupplysning” är det dock beklagligt att de inte nämner den yrkesgrupp som har detta som sitt huvuduppdrag – nämligen landets studie- och yrkesvägledare, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

Det är för mycket diskussioner och Vygotskij och för lite undervisning och kvantitativ forskning på lärarutbildningen. Det är sällan jag går från ett seminarium och känner att jag har lärt mig något, skriver lärarstudenten Emma Niklasson.

”Den gemensamma nämnaren för många av dem som hamnar i brottslighet är ett skolmisslyckande. Så skolan är samhällets bästa chans när det gäller att förebygga kriminalitet”, skriver Åsa Fahlén.

Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.

Det räcker att en enda familj struntar i skolans uppmaning om avlusning så är det kört. Nu måste en högre makt ta kontrollen över denna epidemi som vi föräldrar inte verkar kunna rå på, skriver mamman Maria Celin.

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Grundprincipen är enkel. Barn som är skolpliktiga ska vara i skolan under terminerna, bortsett från när de är sjuka, skriver Eskilstuna-Kuriren på ledarplats.

Universitet runt om i världen har bjudit in grupper befrämjat åsikter som står i strid med akademins idé, skriver Anna Victoria Hallberg.

Många elever i svensk skattefinansierad skola får en betydande mängd undervisning på ett främmande språk. Att skollagen tillåter detta verkar i praktiken för att degradera svenskans ställning, skriver Språkförsvaret.

Svenskt Näringsliv: Ny statistik visar på stor skillnad i inkomst och sysselsättning efter olika gymnasie­program. Bättre konsumentupplysning behövs.