Caroline Mellgren och Per Hillbur vid Malmö universitet.

Blir man mobbad som barn, lever man med en extra sårbarhet. Det skriver Lotta Halvardsson Ekdahl, Skolkurator och föreläsare inom psykisk hälsa och suicidprevention.

"Tyvärr kan inte en budget infria alla vallöften", skrev Erik Bengtzboe (M). "Det har jag all förståelse för. Men jag utgick från att Moderaternas löfte om 700 öronmärkta miljoner till lärarassistenter åtminstone skulle få en tydlig start med en M/KD-budget", skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbunds ordförande.

Skolorna och kommunpolitikerna i Göteborg bör satsa på en vetenskaplig klimatsmart skolmatsstrategi där ekologiska animalier ersätts av växtbaserade alternativ, skriver Jonas Paulsson, Köttfri måndag.

En majoritet av de 9 000 personer som omfattas av gymnasielagen kommer om fyra år att vara utan examen och jobb. Men att prata om elevernas (o)kunskaper verkar ha blivit farligare än någonsin, skriver läraren Ljiljana Orelj.

Närmare fyra av tio lärare tror inte att de orkar fram till pension. Högre lön och mer planeringstid skulle få dem att jobba kvar. Nu måste kommuner och fristående huvudmän göra mer för att behålla sina lärare och rekrytera nya, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Slutreplik från Kulturskolerådet om kulturskolan och budgeten.

Kvaliteten på många av landets fritids är undermålig. Elevgrupperna är för stora och bristen på behöriga lärare akut, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Ett allt mer tydligt och öppet kunskapsförakt riktas framför allt mot humaniora och samhällsvetenskap. Det speglar en anti-intellektuell och politiserad agenda, skriver ledningen för humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet.

Ingen kommunal kulturskola blir bättre för att den styrs från Kulturdepartementet i Stockholm. I stället har Moderaterna förtroende för att kommunerna själva skapar en kulturskola av hög kvalitet, skriver M-ledamöterna i riksdagens kulturutskott.

Över 5 000 elever sitter i dag hemma i stället för att gå till skolan som de borde. Det är inte så vi bygger en bra start i livet för våra barn, och skapar social rörlighet.

Enligt en ny studie ser elvaåringar med rötter utanför Sverige ändå den svenska historien som sin egen. De tillhör flera kulturer samtidigt. Det är den bästa nyhet jag hört på evigheter, skriver DN på ledarplats.