En ansvarslös politik har snabbt expanderat antalet utbildningsplatser samtidigt som anslagen inte har höjts. Regeringen måste sluta att utvidga den högre utbildningen och i stället rikta allt fokus på att stärka kvaliteten, skriver Ludvig Lundgren, ordförande Uppsala studentkår.

Hur ska vi kunna få barnen att sluta bete sig så förfärligt mot sina jämnåriga när vuxna människor kränker varandra på ett sätt som barn knappast skulle komma på att göra? Vi kan och får inte se en nollvision mot mobbning som en orealistisk dröm – ansvaret är vårt‚ skriver Christian Nordenström, grundare Make a…

Det är nära nog naivt att politiker beslutar att införa uppförande- och ordningsbetyg i skolan. Det är exakt samma fenomen som i varje annan politisk fråga där man tror sig komma åt ett problem genom att reglera effekterna av samma problem, skriver SvD på ledarplats.

”De som fuskar på högskoleprovet fuskar inte bara på ett prov – de stjäl någon annans plats på en utbildning och någon annans chans till en bättre framtid”, skriver Matilda Ernkrans (S).

”För att öka fokus på kompetens vid antagning måste vi avskaffa högskoleprovet helt och ersätta med kunskapsprov och basår”, skriver Ida Arnstedt.

Jan Björklund (L) och Daniel Riazat (V) är inte överens i frågan om ordningsbetyg i högstadiet och gymnasiet. ”Kommer eleverna att våga vara kritiska?” undrar Daniel Riazat. (webb-tv)

Idag debatterar riksdagen hur våld och hot i skolan ska kunna motverkas. Debatten är nödvändig, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall, skriver fyra elever i Huddinge.

Våld och hot accepteras i dag indirekt i den svenska skolan. När elever beter sig olämpligt, hotar eller tar till våld måste det medföra sanktioner, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Att visa hur handlingar får konsekvenser är att rusta för ett liv som vuxen i ett demokratiskt samhälle. Under fredagens riksdagsdebatt om hot och våld mot lärare och rektorer behöver Anna Ekström därför konkretisera hur detta problem ska åtgärdas, skriver Vesna Prekopic på ledarplats.

Hur förhåller man sig till eleven som klagar på skolmaten, samtidigt som en annan måste lyckas eftersom familjen valde att satsa på honom framför tvillingbrodern som är kvar i Afghanistan? skriver läraren Charlotta Hemlin i en krönika.

Samhällets svek mot de unga inleddes på 90-talet då skolorna kommunaliserades. Sedan kom finanskrisen och friskolereformen. Krisande kommuner tvingades spara pengar på skolan som sedan konkurrensutsattes. Fräsiga friskolor tävlade med fattiga kommunala konkurrenter. Eleverna valde olika skolor och de gamla sammanhållna klasserna splittrades upp. Skolvalet blev en ny klassmarkör, skriver Eva Franchell på ledarplats.