Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på. Det är dags för en förändring och en ny omskakning av skolväsendet i Sverige. Men den här gången i en rationell och förnuftig riktning, skriver skolexperten Per Kornhall.

Januariavtalet som binder samman regeringssamarbetet mellan S, MP, C och L innebär bland annat att partierna skakat hand på att tillsammans ta fram nya regelverk för "studiero i skolan" där också möjligheterna för "disciplinära befogenheter" ska ses över, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Flera kommuner har inför höstterminen tvingats säga upp extrapersonal och andra stödfunktioner. Risken är nu att fler lärare tvingas till sjukskrivning, skriver Annasofia Tillenius, Lärarförbundet, Avesta.  

Att dra in skolkande elevers studiebidrag leder inte till att eleverna lär sig mer. Tidigt stöd i språkutvecklingen och att ersätta de graderade betygen med bara nivån godkänd är bättre om man verkligen vill hjälpa de skolsvaga eleverna, skriver Per Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

Det märkliga är att det som Alvesson presenterar som alternativ till ledarskap är precis vad många framgångsrika ledare gör: att genomlysa en verksamhet och i samarbete och dialog med medarbetarna driva ett konstruktivt förändringsarbete, skriver Per-Hugo Skärvad, docent emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet.

Fortfarande är bristerna i det förebyggande arbetet mot hedersförtryck stora, liksom kunskapsluckorna. Väldigt få kommuner har kartlagt förekomsten av hedersrelaterat förtryck och våld. De flesta kommuner saknar också en handlingsplan för hur problemet ska tacklas, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Bland svenskar födda 1977 har 39 procent av kvinnorna, men endast 23 procent av männen, högre utbildning. Man skulle kunna tro att den kraftiga könsobalansen i högskolan har gett upphov till oro och självreflektion bland lärare och forskare. Det har den också. Under min karriär i högskolan har det ständigt diskuterats hur man kan få…

Slutreplik från Maria Wiman om läraryrket.

Ny teknik och globalisering har skapat en arbetsmarknad som ständigt ställer nya och högre krav. Framför allt behövs tre reformer av utbildningssystemet för att alla ska ha ett arbete att gå till på framtidens arbetsmarknad, skriver representanter för parterna inom välfärdssektorn och Omställningsfonden.

Bland svenskar födda 1977 har 39 procent av kvinnorna, men endast 23 procent av männen, högre utbildning. Man skulle kunna tro att den kraftiga könsobalansen i högskolan har gett upphov till oro och självreflektion bland lärare och forskare. Det har den också. Under min karriär i högskolan har det ständigt diskuterats hur man kan få…

Den svenska förskolan är på väg mot en katastrofsituation med allt färre utbildade pedagoger i allt större barngrupper, skriver Mimmi von Troil, vd, FSO.

Trots ansatser för att rekrytera och behålla fler kvinnor inom den högre utbildningen kvarstår problemet med stora könsskillnader, skriver företrädare för Sveriges unga akademi.