I Isak Skogstads och Hamid Zafars artikel om lärarnas rättigheter och kränkningar finns flera felaktigheter och missuppfattningar, skriver Helén Ängmo, Skolinspektionen och Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet.

Folkhögskolan har stor betydelse för de som riskerar utanförskap och ger möjlighet att ta del i samhället på samma villkor som andra samhällsmedborgare, skriver Ambika Hansell Ek i sin krönika.

Vi kan inte fira den internationella kvinnodagen, för mycket arbete återstår. Ett förbud av slöja på barn är ett nödvändigt steg om vi skall leva upp till de jämställdhetsideal som vi har i vårt samhälle, skriver Sara Mohammad, grundare av GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime.

Om vi vill minska beteendeproblem är det en bra idé att ta reda på vad som är svårt för eleven. Därför är lågaffektivt bemötande en förutsättning för en skola för alla, skriver psykologen Bo Hejlskov Elvén i en replik.

Knappt en av tre studerande på teknikutbildningarna är kvinnor, trots att intresset för teknik är starkt i denna grupp. Hela arbetslivet är i stort behov av ny kompetens, och möjligheten till eftergymnasial praktik för ungdomar bör utvecklas för att bland annat jämna ut könsbalansen på teknikområdet, skriver företrädare för IVA och Tekniksprånget.

Det är dags att stoppa religiösa skolor och förbjuda religiösa symboler i skolor, inklusive slöja på barn. Allt annat är en seger för hederskulturen och det internationella patriarkatet, skriver Amineh Kakabaveh (V).

I förslaget till nationell biblioteksstrategi vill vi att den nationella biblioteksmyndigheten får i uppdrag att samordna en massdigitalisering av nationens samlade kunskaps- och kulturarv av dagstidningar, böcker, tidskrifter, ljud och bild. Här krävs en tioårig digitaliseringsplan så att Sverige kan kan komma ikapp omvärlden, skriver Erik Fichtelius, nationell samordnare, Kungliga biblioteket.

Dagens föräldrar tycks inte ha den minsta hum om vad som ingår i föräldrarollen. Vi måste samarbeta med lärarna och ta ansvar för hur våra barn beter sig i skolan, skriver tre föräldrar i varsitt inlägg till stöd för lärarna.

Skolinspektionens enkät till vårdnadshavare ger inte ger någon tillförlitlig bild och borde inte vara en del av någon granskning. I mitt arbete som universitetslektor använder jag just den här typen av enkäter som dåliga exempel, skriver Pernilla Broberg, förälder och vårdnadshavare, docent i redovisning/revision (företagsekonomi) vid Linköpings universitet.

Meritpoängssystemets ursprung­liga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut­ formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring, före detta gymnasiechef i Lidingö.

Enligt vår budget, som även är statsbudget, ska förstelärare i utsatta områden få lönelyft på 10 000 kronor mer i månaden. Detta har regeringen inte genomfört, skriver Kristina Axén Olin (M), som nu kallar utbildningsministern till riksdagen för att få svar på varför satsningen inte blir verklighet.

Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver, skriver läraren Maria Wiman.