Fem myndigheter ska vara med och höja ambitionsnivån för internationaliseringen av svenska högskolor och universitet, skriver Agneta Bladh, särskild utredare, som i dag redovisar internationaliseringsutredningen för regeringen.

Finns det en väg ut? Riksrevisionens rapport visar att valfrihet tydligt ökar andelen som går vidare till högskolan i en kommun, särskilt för elever med föräldrar på låg utbildningsnivå. Detta samband gäller dock inte invandrade. Kanske förklaras det delvis av svårigheter med kommunikationen. En annan väg ut är att ändra migrationspolitik. I Australien och Kanada har invandrarnas barn…

Att universiteten ska ta sitt ansvar när det gäller klimatfrågan och leda omställningen är en bild vi delar med artikelförfattarna. KTH har påbörjat detta arbete, som handlar om trovärdighet, men framförallt nödvändighet, skriver Sigbritt Karlsson, rektor KTH och Göran Finnveden, vicerektor KTH.

Elva forskare aktiva i nätverket VitKrit svarar på professor Bo Rothsteins debattinlägg.

Varje gång extremismen visar sig måste våra demokratiska samhällen lära sig. Vi behöver enas kring våra gemensamma värderingar och förbättra vårt skydd, skriver utbildnings­ministrarna Gustav Fridolin och Najat Vallaud-Belkacem.

Migrationsverkets beslut att ”pausa” tillämpningen av gymnasielagen motiverades med hänvisning till den enskildes rättssäkerhet. Men rättssäkerhet handlar om att skydda enskilda mot statens maktutövning. Det kan aldrig handla om att skydda myndigheter från att fatta beslut i politiskt kontroversiella frågor, skriver 13 jurister.

Vuxna och unga möter i dag stora flöden av konkurrerande information och nyheter. Förmågan att värdera och kritiskt ta ställning till information är därför mycket viktig. Trots detta ser Skolinspektionen i en ny granskning att undervisningen i källkritik inte är uppdaterad på flera skolor, skriver Helén Ängmo och Roger Thuring, Skolinspektionen.

Svenskarna är mest skeptiska till mässlingsvaccin i Europa. Det är läge att införa sanktioner mot föräldrar som vägrar att vaccinera sina barn, skriver Linda Nordlund på ledarplats.

En kvinna som behövde ta av sig slöjan före högskoleprovet för att visa att hon inte hade hörsnäckor – en fuskmetod som har förekommit organiserat i högskoleprovet – anser att hon blivit exkluderad från samhället. I själva verket har hon, genom att följa samma regler som alla andra, blivit inkluderad. Tvärtom hade det varit exkluderande…

Universitet och högskolor måste visa att de tar sin egen forskning på allvar. Vi uppmanar våra lärosäten att halvera sina egna utsläpp av växthusgaser inom fem år. På detta sätt kan universiteten ta konsekvenserna av den vetenskapliga kunskap de själva producerar och finansierar, skriver 18 forskare vid åtta svenska lärosäten.

Minskad valfrihet löser inte problemet med skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas och Tobias Krantz, Svenskt näringsliv,…

En stor majoritet av lärarna uppger att de huvudsakligen ser sin roll som en handledare snarare än som en kunskapsförmedlare, skriver ett flertal debattörer i en slutreplik om kunskapssynen i den svenska skolan.