Bäst vore ett förstatligande av skolan. Då kommer skillnaderna mellan olika delar av landet troligen att minska. Men oavsett vilka förändringar partierna lyckas få till stånd är det viktigt att skynda långsamt. Skolan har blivit föremål för allt för många ogenomtänkta och spretiga reformer, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Var fjärde människa på jorden anser att universitetsutbildning är viktigare för en pojke än för en flicka. Därför är det knappast överraskande att varken familjen eller samhället prioriterar flickors utbildning. Det skriver Manos Antoninis, chef för Unescos årligaGlobal Education Monitoring

Jurist: Det är dags att införa ämnet på schemat för alla svenska elever.

Bäst vore om Liberalernas förslag om ett förstatligande av skolan förverkligas. Då kommer skillnaderna mellan olika delar av landet troligen att minska. Men oavsett vilka förändringar partierna lyckas få till stånd är det viktigt att skynda långsamt. Skolan har blivit föremål för allt för många ogenomtänkta och spretiga reformer, skriver Sydsvenska Dagbladet

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

"Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis i Skolvärlden.

"Så länge vi har dagens betygssystem kommer kraven för olika betyg fortsätta att sjunka. Systemet premierar de lärare som aldrig underkänner elever. Ingen borde bli förvånad över att betygsättningen blir godtycklig", skriver gymnasieläraren Anders Decker.

"På ett år har statliga Skolinspektionen stängt sex svenska grundskolor för att eleverna inte får den utbildning de enligt lagen har rätt till. Ändå har samma skolor fått miljontals kronor i bidrag – av kommuner och staten – för att höja betygen, förbättra utbildningen och ge lärarna stöttning", skriver en ledare i Aftonbladet.

"Vi behöver mer fokus på trygghet och studiero, mer fokus på ledarskap och klassrumsmiljön i lärarutbildningen, och minskad administration kring lärarnas sanktionsmöjligheter", skriver en debattör i Aftonbladet.

"Sverige lägger vi väldigt mycket tid och pengar på grundskolebetygen, trots att dessa bara är viktiga för ett fåtal elever. I stället borde fokus ligga på gymnasieskolan, där urvalssituationen till högskoleutbildningar är avgörande för en betydligt större andel av eleverna", skriver Alli Klapp, docent i pedagogik, och Anders Jönsson, professor i didaktik.

"Sedan svenska skolan slutade dela ut läromedel har resultaten försämrats", skriver Rolf Ekelund i Aftonbladet.

"Såg ni alla de svarta rubrikerna om den skrämmande ojämställdheten på Sveriges högskolor? Knappast. Det fanns inga att se", skriver en ledare i Expressen.