Den överenskommelse, som när det här skrivs kan ligga till grund för att en S/Mp-regering kan tillträda, är spännande sedd ur skolans synpunkt. Av 63 punkter rör i och för sig bara åtta skolan och de ligger nästan sist i överenskommelsen. Per Kornhall redovisar dem en efter en och ger en snabb reflektion efter varje…

Ensamkommande unga som hoppas få stanna i Sverige tack vare gymnasielagen har hamnat i limbo. Utan rätt till bostad och ekonomisk ersättning tvingas de till svartjobb för att överleva, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Fläsktjafset trivialiserar och vulgariserar den verkligt ödesmättade frågan om vad som krävs för nationell sammanhållning.

Genom att doktorander ses som anställda uppstår en egendomlig situation där det inte är klart var gränsen går mellan vad som är handledarens och vad som är doktorandens ansvar.

Hur kan det inträffa hundratals incidenter om hot och våld årligen, utan att någon sätter stopp för det? Rektorer måste få ett starkare mandat att direkt stänga av elever som beter sig oacceptabelt – och dessutom permanent om så krävs, skriver läraren Isak Skogstad.

Skolans ramverk är för snävt. Fördelningen mellan skolans ansvar och elevens är skevt och krävande. Men eleven är – eller bör inte vara – vare sig en maskindel eller en kund på en marknad, skriver gymnasieläraren Henrik Birkebo.

När kontorslandskap allt mer omtalas som ett arbetsmiljöproblem borde vi tänka på eleverna i klassrummen, skriver Expressen på ledarplats.

Universitetsstuderande behöver inte skyddas, de behöver utmanas. I stället för att möta så kallade trigger-varningar behöver studenterna en debatt som närmar sig gränsen för deras komfortzon. Då utvecklas och växer de.

”Elever som stängs av från den vanliga skolan bör erbjudas en alternativ skolgång av kommunen, en skolgång som är anpassad för att klara av svåra elever”, skriver Alexander Akterin, gymnasielärare och sociolog.

Bildämnet borde moderniseras – precis som idrott och hälsa – så att alla har chans att få höga betyg. Vi blir fortfarande bedömda efter hur bra vi är på att rita. Det är orättvist och omodernt, skriver eleven Jonathan Svensson.

Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.

Vet jag att alla barn har en far som de vill uppmärksamma? Hur vet jag, även om de har en mamma, att det faktiskt är en snäll mamma? skriver högstadieläraren Karin Boberg i ett blogginlägg.