Anna Victoria Hallberg fortsätter debatten om universitet och vetenskap.

Replik av Benkt Lundgren och Knut Lindelöf om kunskapsrörelsen runt 1980 och svenska skolan.

När komvux grundades 1968 fyllde det ett stort behov. Det gör det fortfarande, 50 år senare. Tack vare komvux kunde exempelvis Bettan bli socionom och arbeta i Angered i många år, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta, skriver Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

De sammanhållna klasserna på högstadiet där alla elever ska läsa samma saker i samma takt är orsaken till stöket. Skolan måste göras om så att den inte bara är anpassad för genomsnittseleven, skriver läraren Rickard Nordström.

Ett universitet jagas bort, ett vetenskapsråd avsätts – veckan har gett prov på slående kunskapsförakt i Europa. Alltför många politiker som ser pluralism och akademisk frihet som ett hot.

Folkhögskolor behöver rusta sig genom fortbildning i demokrati och mänskliga rättigheter, skriver Benton Wolgers i sin krönika.

Jag har länge funderat över varför det kulturella skapande som sker på landets alla folkhögskolor nästan aldrig finns representerat i media, skriver Bernt Gustavsson i sin krönika i Folkhögskolan.

Teknifieringen letar sig snabbt in i hela samhället och surfplattor i skolan har blivit mer regel än undantag, skriver Borås Tidning på ledarplats.

De tomma skolbänkarna är ett stort misslyckande, skriver Upsala Nya Tidning på ledarplats.

Högskolan är nyttig långt bortom industrins branscher, professor skriver Lars Tranvik.

Aldrig tidigare har kommuners skolverksamheter rankats så ofta i jämförande statistik som under de senaste tio åren. Med stort medialt genomslag – men utan avsedd effekt, skriver Gunnar Iselau, rådgivare.

Över 5 000 elever sitter i dag hemma i stället för att gå till skolan som de borde. Det är inte så vi bygger en bra start i livet för våra barn, skriver Erik Bengtzboe (M) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).