Svensk skoldebatt tycks präglas av en "no excuses"-syn på eleverna – där goda relationer till eleverna är nonsens och det går att strunta i FN:s barnkonvention, skriver Torbjörn Hanö, tidigare rektor på Polhemskolan i Lund och författare.

Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.

Synagogor och judiska skolor bör göras till skyddsobjekt. Det skulle vara en av flera mer kraftfulla åtgärder för att skydda den judiska minoriteten, skriver liberala politiker.

Lärare bör fokusera på att ge sina elever en välplanerad, trygg, engagerande och pedagogisk undervisning – och vara hyggliga, respektfulla, uppmärksamma vuxna i det arbetet, skriver Filippa Mannerheim med anledning av ”relationsdebatten”.

En brittisk skola med nolltolerans mot stök har fångat statsministerns fantasi. Men det är svårare att importera en kultur än uniformer, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Om regeringen vill ta bort meritpoängen måste den först ta itu med det verkliga problemet – ett betygssystem som kommer att straffa elever som fördjupar sig. Det skriver läraren Johan Falk.

Att kalla begåvning en ”föreställning” är som att kalla tyngdkraften en ”norm” – teorin rasar så fort den möter verkligheten. 

 En avgörande del i vårt arbete har också varit att kulturkanonen ska in i läroplanen, så att barn och unga på riktigt får möta och lära sig om de verk och traditioner som format Sverige. Det skriver Alexander Christiansson (SD). 

Genom att fler lärare är tillgängliga i klassrummen vid varje undervisningstillfälle så kan vi inte bara höja resultaten – vi kan också motverka utanförskap samt stärka elevernas delaktighet, tillit och framtidstro, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.

Utbildning kräver resurser och tid, men också tilltro till lärarnas kompetens. Jag behöver ingen general som ger mig en lista i form av kulturkanon, skriver gymnasieläraren Maja Laulund.

Mindre elevgrupper och hög lärartäthet är ingen lyxfråga. Det är det mest kostnadseffektiva sättet att skapa studiero, minska behovet av akuta stödinsatser och ge fler elever möjlighet att lyckas, skriver Karin Hassle är musiklärare och specialpedagog.

Vi delar regeringens mål att stärka studieron, men vi tror att vägen dit går via långsiktiga investeringar i skolans ledarskap och personalens förutsättningar, inte genom symboliska förbud, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.